SVERIGE: Historisk trend för M och S

2022 12 01

Moderaterna och Socialdemokraterna samarbetar allt oftare.  

Det visar en sammanställning från SVT Nyheter.

Ärkerivalernas samarbete har dock endast ökat på lokal nivå.

Men trenden är tydligt.

I 56 av de 278 kommuner som har klara styren sitter M och S i någon form av koalitionssamarbete. I 20 kommuner styr M och S dessutom på egen hand. 

– Klart att vi kan ha politiska, teoretiska, övergripande diskussioner om själva ideologin där vi skiljer oss åt. Men på punktlistan handlar det om 89 leveranser under den här mandatperioden, säger Liza Lundberg (S), ny kommunstyrelseordförande i Falun till SVT.

Tillsammans med Moderaterna har Socialdemokraterna i Falu kommun enats om ett 89-punktsprogram. Partierna ska styra tillsammans för första gången.

– Vi kommer självklart ha sådana punkter där vi inte är överens, för vi är fortfarande två separata partier. Den stora utmaningen för oss där är naturligtvis att lösa det i vår samarbetsgrupp, säger Anders Lindh (M), kommunalråd, till tv-kanalen.

Hålla SD borta

Kommunpolitikerna i Falun pekar på två avgörande faktorer som bäddar för det historiska samarbetet.

För det första utgör M och S en ”stabil majoritet” under en orolig tid. Partierna är vana vid att styra och hantera ekonomiska utmaningar.

För det andra handlar samarbetet om att hålla Sverigedemokraterna borta från makten. Och för att lyckas med detta krävs det uppoffring.

– Samarbeten som man tidigare har sett som otänkbara. Man har brutit med den tanken och gått från att det inte är tänkbart till att det faktiskt kan vara tänkbart, säger Liza Lundberg (S), till SVT.

Mittenregering i Danmark

I Sveriges grannland Danmark sker en liknande utveckling på riksnivå.

Statsminister tillika socialdemokraten Mette Frederiksen har efter valet i början av november vänt blicken högerut.

Tillsammans med det största partiet i högerblocket Venstre vill hon bilda en mittenregering.

– Om detta ska vara möjligt krävs det förtroende, tid och kompromisser. Ingen kommer få alla sina önskningar uppfyllda, sa Mette Frederiksen till DR efter valet i november.         

Text: Redaktionen


Julklassiker till Sverige – ska konkurrera ut Aladdinasken

2024 11 05

Marabous chokladask Aladdin är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Det vill den finländska chokladjätten Fazer ändra på.

I dag, måndag, lanserar Fazer en ny julask som samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Fazer kallar chokladasken för en ”julklassiker” och menar att det är en ”perfekt produkt” att ha i hemmet under jul- och nyårsfirandet.  

– Med sju olika populära smaker finns något för alla. En lagom stor ask som är perfekt både som gåva som att dela med familjen, framhåller företaget i ett uttalande.

“Kommer att tisslas och tasslas”

Robert Engman, VP Commercial Fazer Sweden, tror att chokladasken kommer få stort genomslag.

– Fazer Klassiker är en ultimat chokladask för vinterns alla höjdpunkter. Helt klart redan en klassiker som vi tror det kommer att tisslas och tasslas om i julstugorna. Vi har samlat ihop flera favoriter och skapat en perfekt mix av ett tryggt val och variation, säger han.

Här är alla smaker

Fazers nya chokladask innehåller 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Aladdinasken lämnas oförändrad

De senaste åren har innehållet i Marabous Aladdinask väckt starka reaktioner. År 2014 blev det ramaskri när den klassiska trillingnöten plockades bort.

Inför årets julfirande lovar Marabou att inte byta ut några praliner. Chokladasken kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken.

Det bekräftar Maija Bjureström, Senior Brand Manager hos Marabou-ägaren Mondelēz, i en kommentar till Expressen.

Foto: Mondelez Nordic Press Office resp Fazer

Text: Redaktionen


Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen