SVERIGE: Historisk trend för M och S

2022 12 01

Det visar en sammanställning från SVT Nyheter.

Ärkerivalernas samarbete har dock endast ökat på lokal nivå.

Men trenden är tydligt.

I 56 av de 278 kommuner som har klara styren sitter M och S i någon form av koalitionssamarbete. I 20 kommuner styr M och S dessutom på egen hand. 

– Klart att vi kan ha politiska, teoretiska, övergripande diskussioner om själva ideologin där vi skiljer oss åt. Men på punktlistan handlar det om 89 leveranser under den här mandatperioden, säger Liza Lundberg (S), ny kommunstyrelseordförande i Falun till SVT.

Tillsammans med Moderaterna har Socialdemokraterna i Falu kommun enats om ett 89-punktsprogram. Partierna ska styra tillsammans för första gången.

– Vi kommer självklart ha sådana punkter där vi inte är överens, för vi är fortfarande två separata partier. Den stora utmaningen för oss där är naturligtvis att lösa det i vår samarbetsgrupp, säger Anders Lindh (M), kommunalråd, till tv-kanalen.

Hålla SD borta

Kommunpolitikerna i Falun pekar på två avgörande faktorer som bäddar för det historiska samarbetet.

För det första utgör M och S en ”stabil majoritet” under en orolig tid. Partierna är vana vid att styra och hantera ekonomiska utmaningar.

För det andra handlar samarbetet om att hålla Sverigedemokraterna borta från makten. Och för att lyckas med detta krävs det uppoffring.

– Samarbeten som man tidigare har sett som otänkbara. Man har brutit med den tanken och gått från att det inte är tänkbart till att det faktiskt kan vara tänkbart, säger Liza Lundberg (S), till SVT.

Mittenregering i Danmark

I Sveriges grannland Danmark sker en liknande utveckling på riksnivå.

Statsminister tillika socialdemokraten Mette Frederiksen har efter valet i början av november vänt blicken högerut.

Tillsammans med det största partiet i högerblocket Venstre vill hon bilda en mittenregering.

– Om detta ska vara möjligt krävs det förtroende, tid och kompromisser. Ingen kommer få alla sina önskningar uppfyllda, sa Mette Frederiksen till DR efter valet i november.         

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen