16 januari 2026

SVERIGE: Här går minst andel av befolkningen till tandläkaren

2024 11 17

Försäkringskassan har gjort en ny undersökning.

Myndigheten har tagit reda på hur många personer runt om i landet som går till tandläkaren.

Försäkringskassan har undersökt vilka som går mest och minst till tandläkaren.

De har även noterat hur det ser ut utifrån könsuppdelning.

Ny statistik

Ny statistik från Försäkringskassan visar att en av tre går inte till tandläkaren.

– Användandet av det allmänna tandvårdsbidraget ligger sedan 2019 ganska oförändrat på runt 66 procent, förklarar myndigheten.

– Det är vanligare att kvinnor går till tandläkaren än män och det finns också stora regionala variationer i nyttjandet.

Kvinnor är bättre

I riket som helhet ligger nyttjandegraden relativt konstant på 66 procent, och kvinnor tycks gå till tandläkaren mer.

Kvinnor är bättre på att nyttja bidraget än män.

Under 24 månader, perioden juli 2022 – juni 2024 använde 71 procent av kvinnorna bidraget jämfört med 62 procent av männen.

– Sett till hela riket är det ganska små variationer på nyttjandet men vi ser att det finns ganska stora lokala variationer, säger Försäkringskassans analytiker Jonas Erlandsson.

– Exakt vad dessa regionala variationer beror på har vi inte undersökt närmare men det är troligt att både närheten och tillgången till tandläkare påverkar

Mest och minst

Myndigheten har tagit reda på att de som tycks gå allra mest till tandläkaren är folk i Halland och Värmland.

– Mest nyttjande finns i Halland och Värmland där drygt 72 procent av invånarna varit hos tandläkaren och använt ersättningen.

– Störst ökning jämfört med föregående period (juli 2021—juni 2023) återfinns i Jönköping där uttaget ökade med 1,6 procentenheter. Störst minskning finns på Gotland där nyttjandet sjönk med 2,6 procentenheter.

De går minst

De som går minst till tandläkaren är norrbottningarna, visar myndighetens undersökning.

– I Norrbotten hade 56 procent av befolkningen använt bidraget under perioden – lägst andel i Sverige, fortsätter Försäkringskassan.

Foto: Caroline lm

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen