SVERIGE: Här går minst andel av befolkningen till tandläkaren

2024 11 17

Försäkringskassan har gjort en ny undersökning.

Myndigheten har tagit reda på hur många personer runt om i landet som går till tandläkaren.

Försäkringskassan har undersökt vilka som går mest och minst till tandläkaren.

De har även noterat hur det ser ut utifrån könsuppdelning.

Ny statistik

Ny statistik från Försäkringskassan visar att en av tre går inte till tandläkaren.

– Användandet av det allmänna tandvårdsbidraget ligger sedan 2019 ganska oförändrat på runt 66 procent, förklarar myndigheten.

– Det är vanligare att kvinnor går till tandläkaren än män och det finns också stora regionala variationer i nyttjandet.

Kvinnor är bättre

I riket som helhet ligger nyttjandegraden relativt konstant på 66 procent, och kvinnor tycks gå till tandläkaren mer.

Kvinnor är bättre på att nyttja bidraget än män.

Under 24 månader, perioden juli 2022 – juni 2024 använde 71 procent av kvinnorna bidraget jämfört med 62 procent av männen.

– Sett till hela riket är det ganska små variationer på nyttjandet men vi ser att det finns ganska stora lokala variationer, säger Försäkringskassans analytiker Jonas Erlandsson.

– Exakt vad dessa regionala variationer beror på har vi inte undersökt närmare men det är troligt att både närheten och tillgången till tandläkare påverkar

Mest och minst

Myndigheten har tagit reda på att de som tycks gå allra mest till tandläkaren är folk i Halland och Värmland.

– Mest nyttjande finns i Halland och Värmland där drygt 72 procent av invånarna varit hos tandläkaren och använt ersättningen.

– Störst ökning jämfört med föregående period (juli 2021—juni 2023) återfinns i Jönköping där uttaget ökade med 1,6 procentenheter. Störst minskning finns på Gotland där nyttjandet sjönk med 2,6 procentenheter.

De går minst

De som går minst till tandläkaren är norrbottningarna, visar myndighetens undersökning.

– I Norrbotten hade 56 procent av befolkningen använt bidraget under perioden – lägst andel i Sverige, fortsätter Försäkringskassan.

Foto: Caroline lm

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen