SVERIGE: Här går minst andel av befolkningen till tandläkaren

2024 11 17

Försäkringskassan har gjort en ny undersökning.

Myndigheten har tagit reda på hur många personer runt om i landet som går till tandläkaren.

Försäkringskassan har undersökt vilka som går mest och minst till tandläkaren.

De har även noterat hur det ser ut utifrån könsuppdelning.

Ny statistik

Ny statistik från Försäkringskassan visar att en av tre går inte till tandläkaren.

– Användandet av det allmänna tandvårdsbidraget ligger sedan 2019 ganska oförändrat på runt 66 procent, förklarar myndigheten.

– Det är vanligare att kvinnor går till tandläkaren än män och det finns också stora regionala variationer i nyttjandet.

Kvinnor är bättre

I riket som helhet ligger nyttjandegraden relativt konstant på 66 procent, och kvinnor tycks gå till tandläkaren mer.

Kvinnor är bättre på att nyttja bidraget än män.

Under 24 månader, perioden juli 2022 – juni 2024 använde 71 procent av kvinnorna bidraget jämfört med 62 procent av männen.

– Sett till hela riket är det ganska små variationer på nyttjandet men vi ser att det finns ganska stora lokala variationer, säger Försäkringskassans analytiker Jonas Erlandsson.

– Exakt vad dessa regionala variationer beror på har vi inte undersökt närmare men det är troligt att både närheten och tillgången till tandläkare påverkar

Mest och minst

Myndigheten har tagit reda på att de som tycks gå allra mest till tandläkaren är folk i Halland och Värmland.

– Mest nyttjande finns i Halland och Värmland där drygt 72 procent av invånarna varit hos tandläkaren och använt ersättningen.

– Störst ökning jämfört med föregående period (juli 2021—juni 2023) återfinns i Jönköping där uttaget ökade med 1,6 procentenheter. Störst minskning finns på Gotland där nyttjandet sjönk med 2,6 procentenheter.

De går minst

De som går minst till tandläkaren är norrbottningarna, visar myndighetens undersökning.

– I Norrbotten hade 56 procent av befolkningen använt bidraget under perioden – lägst andel i Sverige, fortsätter Försäkringskassan.

Foto: Caroline lm

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen