SVERIGE: Här går minst andel av befolkningen till tandläkaren

2024 11 17

Försäkringskassan har gjort en ny undersökning.

Myndigheten har tagit reda på hur många personer runt om i landet som går till tandläkaren.

Försäkringskassan har undersökt vilka som går mest och minst till tandläkaren.

De har även noterat hur det ser ut utifrån könsuppdelning.

Ny statistik

Ny statistik från Försäkringskassan visar att en av tre går inte till tandläkaren.

– Användandet av det allmänna tandvårdsbidraget ligger sedan 2019 ganska oförändrat på runt 66 procent, förklarar myndigheten.

– Det är vanligare att kvinnor går till tandläkaren än män och det finns också stora regionala variationer i nyttjandet.

Kvinnor är bättre

I riket som helhet ligger nyttjandegraden relativt konstant på 66 procent, och kvinnor tycks gå till tandläkaren mer.

Kvinnor är bättre på att nyttja bidraget än män.

Under 24 månader, perioden juli 2022 – juni 2024 använde 71 procent av kvinnorna bidraget jämfört med 62 procent av männen.

– Sett till hela riket är det ganska små variationer på nyttjandet men vi ser att det finns ganska stora lokala variationer, säger Försäkringskassans analytiker Jonas Erlandsson.

– Exakt vad dessa regionala variationer beror på har vi inte undersökt närmare men det är troligt att både närheten och tillgången till tandläkare påverkar

Mest och minst

Myndigheten har tagit reda på att de som tycks gå allra mest till tandläkaren är folk i Halland och Värmland.

– Mest nyttjande finns i Halland och Värmland där drygt 72 procent av invånarna varit hos tandläkaren och använt ersättningen.

– Störst ökning jämfört med föregående period (juli 2021—juni 2023) återfinns i Jönköping där uttaget ökade med 1,6 procentenheter. Störst minskning finns på Gotland där nyttjandet sjönk med 2,6 procentenheter.

De går minst

De som går minst till tandläkaren är norrbottningarna, visar myndighetens undersökning.

– I Norrbotten hade 56 procent av befolkningen använt bidraget under perioden – lägst andel i Sverige, fortsätter Försäkringskassan.

Foto: Caroline lm

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen