Sverige har fått nog – vill införa nytt förbud för alla bilägare

2024 07 09

Över 80 procent av Sveriges kommuner vill se ett nytt förbud för landets bilägare.

Drygt hälften av alla biltvättar i Sverige sker på gatan.

Helt ohållbart, enligt kommunerna i landet, som anser att beteendet behöver försvinna genom lagstiftning.

Det visar en ny rapport från organisationen Hållbar biltvätt.

Inställningen backas även upp av en stor del av svenska folket – där sex av tio svenskar enligt samma rapport helt vill förbjuda att tvätta bilen hemma.

– Det är glädjande att fler vill se ett förbud mot hemmatvättande, säger Robert Dimmlich, initiativtagare till Hållbar biltvätt och vd för Organisationen Sveriges Servicestationer, i en kommentar.

Stor ökning

Att 58 procent av svenskarna säger ja till ett förbud är en stor ökning.

Motsvarande siffra för fyra år sedan var blott 40 procent.

Robert Dimmlich pekar på att 1 000 ton olja och 50 ton tungmetaller årligen rinner ut i Sveriges sjöar, hav och vattendrag som följd av biltvättar på gatan och att budskapet börjar gå hem.

– Vi försöker på många olika sätt att informera om miljöfarorna och lyfta goda exempel i form av Årets Biltvättarkommun, men kanske behövs det ett förbud för att få bukt med problemet på riktigt, säger han.

Kräver fler anläggningar

Det finns dock stora skillnader mellan stad och landsbygd. Andelen som vill se ett förbud är färre i mindre orter.

I Stockholm anser 40 procent att ett totalförbud mot biltvätt på gatan bör införas, medan motsvarande siffra för landsbygdsbor parkerar på 29 procent.

– För att fler ska sluta tvätta bilen på gatan måste tillgängligheten till godkända biltvättsanläggningar bli bättre, säger Robert Dimmlich och tillägger:

– På en godkänd biltvätt samlas tungmetaller upp i reningsverk där de tas omhand på ett säkert sätt i stället för att förorena vår natur. Det ska vara lätt att tvätta rätt.

30 miljoner biltvättar årligen

Enligt siffror från Stora Biltvättsrapporten 2024 från Hållbar biltvätt genomförs över 30 miljoner biltvättar i Sverige varje år.

– I Sverige är vi duktiga på att göra miljösmarta val och agera med miljöförnuft. Vi är ett föredöme när det gäller att panta och att återvinna. Medvetenheten om att textilier konsumerar stora mängder vatten är hög, framhåller Robert Dimmlich.

– Men det ofta bortglömda miljöbeteendet är biltvätt på gatan, en fråga som länge fått stå i skuggan av de större miljöfrågorna. Biltvättande hemma är dessutom romantiserat i media och ofta ett accepterat beteende även hos grannar.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen