Sverige har fått nog – vill införa nytt förbud för alla bilägare

2024 07 09

Över 80 procent av Sveriges kommuner vill se ett nytt förbud för landets bilägare.

Drygt hälften av alla biltvättar i Sverige sker på gatan.

Helt ohållbart, enligt kommunerna i landet, som anser att beteendet behöver försvinna genom lagstiftning.

Det visar en ny rapport från organisationen Hållbar biltvätt.

Inställningen backas även upp av en stor del av svenska folket – där sex av tio svenskar enligt samma rapport helt vill förbjuda att tvätta bilen hemma.

– Det är glädjande att fler vill se ett förbud mot hemmatvättande, säger Robert Dimmlich, initiativtagare till Hållbar biltvätt och vd för Organisationen Sveriges Servicestationer, i en kommentar.

Stor ökning

Att 58 procent av svenskarna säger ja till ett förbud är en stor ökning.

Motsvarande siffra för fyra år sedan var blott 40 procent.

Robert Dimmlich pekar på att 1 000 ton olja och 50 ton tungmetaller årligen rinner ut i Sveriges sjöar, hav och vattendrag som följd av biltvättar på gatan och att budskapet börjar gå hem.

– Vi försöker på många olika sätt att informera om miljöfarorna och lyfta goda exempel i form av Årets Biltvättarkommun, men kanske behövs det ett förbud för att få bukt med problemet på riktigt, säger han.

Kräver fler anläggningar

Det finns dock stora skillnader mellan stad och landsbygd. Andelen som vill se ett förbud är färre i mindre orter.

I Stockholm anser 40 procent att ett totalförbud mot biltvätt på gatan bör införas, medan motsvarande siffra för landsbygdsbor parkerar på 29 procent.

– För att fler ska sluta tvätta bilen på gatan måste tillgängligheten till godkända biltvättsanläggningar bli bättre, säger Robert Dimmlich och tillägger:

– På en godkänd biltvätt samlas tungmetaller upp i reningsverk där de tas omhand på ett säkert sätt i stället för att förorena vår natur. Det ska vara lätt att tvätta rätt.

30 miljoner biltvättar årligen

Enligt siffror från Stora Biltvättsrapporten 2024 från Hållbar biltvätt genomförs över 30 miljoner biltvättar i Sverige varje år.

– I Sverige är vi duktiga på att göra miljösmarta val och agera med miljöförnuft. Vi är ett föredöme när det gäller att panta och att återvinna. Medvetenheten om att textilier konsumerar stora mängder vatten är hög, framhåller Robert Dimmlich.

– Men det ofta bortglömda miljöbeteendet är biltvätt på gatan, en fråga som länge fått stå i skuggan av de större miljöfrågorna. Biltvättande hemma är dessutom romantiserat i media och ofta ett accepterat beteende även hos grannar.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen