SVERIGE: Här är partiet med störst problem inför 2023

2022 12 26

Sverige har fått ett helt nytt politiskt landskap och ett av partierna har extra stora utmaningar.

ANALYS: Efter åtta år av S-MP-styre går nu Sverige in i en helt ny politisk fas när det nya året inleds.

Moderaterna och SD

Socialdemokraternas maktinnehav är över och istället har fyra andra partier tagit över styret av Sverige.

Två av de partierna har betydligt mer att säga till om – de två största.

Moderaterna har statsministerposten och hela 13 av de 24 ministerposterna.

Det andra av de två mäktigaste partierna är Sverigedemokraterna. Partiet saknar ministerposter men har ändå mycket stort inflytande i egenskap av att vara det största partiet i regeringsunderlaget.

I styret finns också Kristdemokraterna och Liberalerna med sex respektive fem ministerposter.

Svårare än andra partier

På den andra sidan återfinns i första hand Socialdemokraterna med oppositionsledare Magdalena Andersson i spetsen. Partiet åtnjuter stark medvind efter valet.

Där finns även Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

De har å ena sidan tydliga profiler men å andra sidan ganska pressade partiledningar.

Men ett parti har ett svårare utgångsläge än alla de andra och det är Centerpartiet med partiledare Annie Lööf vid rodret.

Två stora elefanter

Centern har flera svåra problem att ta itu med.

V och SD utgör två stora elefanter i rummet hos Centern.

Fokuset på Annie Lööfs nej till V och SD gjorde att det blev mer mediafokus på den saken än på Centerns politik.

Regeringsfrågan

Bråket med V skadade Centern i valet.

Utan Vänstern kunde inte S-MP-C-sidan samla något trovärdigt regeringsalternativ vilket blev ett matematiskt problem avseende mandatfördelningen.

Centerns läge gällande regeringsfrågan är fortfarande en stor utmaning för partiet.

Politiken

C:s ekonomiska politik ligger i stora stycken nära SD:s och de andra partiernas i Sveriges nya styre.

Men när det gäller flera värderingsfrågor ligger partiet långt ifrån SD.

Rent sakpolitiskt är bilden splittrad när det gäller C:s samhörighet med andra partier.

I februari får Centern en ny partiledare och oavsett vem som tar över – Demirok, Thand Ringqvist eller Bäckström – så får den nya C-ledaren en rejäl utmaning.

Om partiet ska bli framgångsrikt igen så behöver flera frågetecken rätas ut.

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen