SVERIGE: Här är gruppen som vill skaffa flest barn

2023 07 01

En ny forskningsstudie visar att det är en viss grupp föräldrar som vill skaffa flest barn.

Forskningen om olika grupper av föräldrar och deras tankar kring hur många barn man vill ha utgörs av ett samarbete mellan Stockholms Universitet och Statistiska Centralbyrån.

Och forskningsresultatet visar att det finns tydliga skillnader i svenska samhället.

Många eller inga barn

En del vuxna vill bara ha ett barn, andra vill ha två barn och en del ännu fler.

Samtidigt har det blivit allt mer uppmärksammat att en del par väljer att inte skaffa barn överhuvudtaget.

Orsaken kan vara att man vill ha mer fritid eller fokusera på sig själv istället för att lägga flera år på att ta hand om små barn och allt vad det kan innebära.

Önskar 2,6 barn

Den nya studien visar både vilken grupp som vill ha flest barn och hur många barn olika grupper föredrar.

Den grupp som vill ha flest barn är enligt studien frikyrkliga personer, rapporterar Sveriges Radio.

Här är antalet barn som föräldrarna skulle vilja ha om de själva kunde välja:

- Ickereligiösa personer: 2,2 barn

- Religiösa personer: 2,3 barn

- Frikyrkliga personer: 2,6 barn

Stor familj

Maria Roberts som är medlem i Jesu Kristi Kyrka tror att det kan ha att göra med en persons kulturella bakgrund.

– Det kan ju vara en kultur man har inom kyrkan.

– Jag kommer från en stor familj och tänker att man är bekväm med att fortsätta bilda familj som man har i sin bakgrund.

Det säger hon till SR Jönköping.

Två förklaringar

Erik Carlsson som står bakom forskningsrapporten framhåller två olika förklaringsbakgrunder.

1, Att religiösa personer sätter familj och barnafödande framför karriär och fritidsintressen på ett annat sätt än vad icke-religiösa personer gör.

2, Att det kan handla om vilka sociala nätverk man tillhör och att nätverk som inkluderar stora familjer leder till att det blir mer normaliserat med stora familjer jämfört med nätverk med små familjer.

Lägsta någonsin

SCB framhåller att barnafödande i Sverige minskade från 1960-talet och framåt.

– Det var en period då fler kvinnor började lönearbeta, uppger SCB som även pekar på ökad tillgång till preventivmedel.

– År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna, enligt SCB.

 Foto: MB. Haim

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen