SVERIGE: Här är fem yrken där det är lätt att få jobb

2025 01 19

Det är just nu tufft på den svenska arbetsmarknaden.

De senaste årens ekonomiska tumult har lett till att Sverige idag har en förhållandevis hög arbetslöshet.

I december månad var totalt 7,1 procent - 376 517 personer - inskrivna som arbetslösa.

Trots den tuffa situationen finns det en del yrken där det är enklare att få jobb.

Bilmekaniker och bussförare

Det är sajten Framtid - som ägs av AcadeMedia, som i sin tur är norra Europas största utbildningsföretag med cirka 18 000 medarbetare, som har sammanställt listan.

För den fordonsintresserade finns det flera jobb som kan vara av intresse den kommande tiden.

Bland dessa är yrken som bilmekaniker och bussförare sådana där det är enkelt att få jobb.

Även i vården

Även i vården finns det ett behov av arbetskraft.

Här framgår att det går att få jobb som exempelvis ambulanssjuksköterska.

Andra yrken där det ska vara ganska enkelt att få jobb är personlig assistent och socionom.

Tuff situation

Totalt 376 517 personer var inskrivna som arbetslösa i december.

34 759 personer anmälde sig som arbetssökande.

Antalet inskrivna arbetslösa steg med ungefär 23 000 personer under förra året, enligt Arbetsförmedlingen.

“Ökade brett”

Arbetsförmedlingen förklarar.

I slutet av december var cirka 377 000 personer inskrivna som arbetslösa.

I genomsnitt var 357 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2024, vilket kan jämföras med ett snitt på 334 000 personer året innan.

– Arbetslösheten ökade brett, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

– Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan.

Myndigheten framhåller att det svaga ekonomiska läget påverkade arbetsmarknaden negativt.

Lågkonjunkturen försvagades och fördjupades under fjolåret.

Detta påverkade exempelvis arbetsgivare vilket syntes tydligt gällande antalet nyanmälda lediga platser på Platsbanken.

Ekonomer sätter hopp till kommande räntesänkningar för att få igång konjunkturen igen.

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen