SVERIGE: Här är de fem saker som snattas mest i butikerna

2023 03 31

Det konstaterar Svensk Handel vars siffror visar att det totala stöldbeloppet uppgår till lika mycket som hela reformutrymmet i Sveriges statsbudget ligger på vissa år.

Många miljarder

Reformutrymmet är den summa pengar som regeringen spenderar på nya satsningar i vårbudgeten eller höstbudgeten och vissa år kan beloppet vara omkring 10 miljarder.

Det är nästan samma belopp som folk snattar och stjäl för i svenska butiker varje år – cirka 8,5 miljarder kronor.

– Externa stölder, alltså stölder som begås av kunder och besökare, står för den största andelen av svinnet inom både dagligvaru- och sällanköpshandeln, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Statminister i farten

Butikerna kämpar i motvind mot snattarna och det tycks inte finnas några gränser för vad folk stoppar på sig inne i affärerna utan att betala.

Det har funnits en diskussion om huruvida det är tillåtet att smaka på lösgodis för att besluta sig för om man vill köpa en godissort man inte känner till – vilket tidigare statsminister Göran Persson anklagades för 1996.

Statsministern nekade och butiken framhöll att han var stamkund och indikerade därmed att det inte var så farligt.

Men enligt regelverket är det inte tillåtet att smaka på lösviktsgodiset.

”Glömmer” kött och ost

Butikspersonalen i Sveriges tusentals livsmedelsbutiker har dock större problem än så. Det är inte bara en Ferrari-godisbil för några ören som försvinner utan betydligt dyrare varor än så.

– Det är lätt att ”glömma” en ost, en köttbit eller en burk löjrom för 1 400 kronor.

Det säger ansvariga vid Ica-butiken Aptiten i Stockholm till DN.

– Många handlare väljer att anpassa sitt sortiment, och tar bort varor som kriminella ofta riktar in sig på, uppger Svensk Handel.

– Inom dagligvaruhandeln är problemet som störst, där 76 procent anger att de ändrat sortiment.

5-i-topp-listorna

Här är de fem vanligaste varorna som folk snattar.

Livsmedelsbutiker:

1, Kött

2, Energidryck

3, Choklad

4, Godis

5, Smink

Snattas i fackbutiker

Fackbutiker:

1, Kläder

2, Smycken

3, Inredning

4, Parfym

5, Elektronik

Källa: Svensk Handel

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen