SVERIGE: Hälsouppmaning till hälften av befolkningen

2023 10 05

Under den senaste tiden har antalet fall av malignt melanom ökat i samtliga län i Sverige.

En ny undersökning från Sifo visar samtidigt att drygt hälften av det svenska folket inte kontrollerar sin hud för att kunna upptäcka eventuella hudförändringar.

De flesta undersöker inte då de inte vet vad de ska leta efter.

Nu uppmanas svenskarna att hålla bättre koll på sin hud.

“Livsviktig rutin”

Icagruppen framhåller i ett pressmeddelande vikten av att regelbundet kolla efter hudförändringar på kroppen.

– Regelbunden självundersökning av kroppen är en livsviktig rutin för att upptäcka cancer i ett tidigt skede, vilket i sin tur ökar chansen för en framgångsrik behandling. Oavsett om det gäller hud-, bröst- eller någon annan form av cancer, säger Annika Svedberg som är chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Kolla efter detta

Svedberg menar att man bör följa den så kallade ABCDE-metoden.

Avvikelser på huden som man bör hålla koll på innefattar asymmetri, ojämnhet, varierande färg, om märket är större än 6 millimeter och om det förändrar sig.

– Alla har födelsemärken. De är naturliga, kan tillkomma när som helst under livets gång och innebär oftast ingen fara. Det viktigaste är att man har koll på dem för att uppmärksamma eventuella förändringar, även om man inte upplever några symtom, fortsätter Svedberg.

Ökar mest

Malignt melanom är den cancersjukdomen som ökar mest.

– Det vanligaste symtomet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende, framhåller Vårdguiden 1177.

– Det kan också vara ett födelsemärke som du har haft sedan tidigare men som börjar förändras. Födelsemärke kallas också nevus.

Då ska du söka vård

Vid vissa tillfällen kan det vara bra att ta kontakt med vården.

– Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, eller som växer snabbt eller som växer på höjden. 

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen