SVERIGE: Hälsouppmaning till hälften av befolkningen

2023 10 05

Under den senaste tiden har antalet fall av malignt melanom ökat i samtliga län i Sverige.

En ny undersökning från Sifo visar samtidigt att drygt hälften av det svenska folket inte kontrollerar sin hud för att kunna upptäcka eventuella hudförändringar.

De flesta undersöker inte då de inte vet vad de ska leta efter.

Nu uppmanas svenskarna att hålla bättre koll på sin hud.

“Livsviktig rutin”

Icagruppen framhåller i ett pressmeddelande vikten av att regelbundet kolla efter hudförändringar på kroppen.

– Regelbunden självundersökning av kroppen är en livsviktig rutin för att upptäcka cancer i ett tidigt skede, vilket i sin tur ökar chansen för en framgångsrik behandling. Oavsett om det gäller hud-, bröst- eller någon annan form av cancer, säger Annika Svedberg som är chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Kolla efter detta

Svedberg menar att man bör följa den så kallade ABCDE-metoden.

Avvikelser på huden som man bör hålla koll på innefattar asymmetri, ojämnhet, varierande färg, om märket är större än 6 millimeter och om det förändrar sig.

– Alla har födelsemärken. De är naturliga, kan tillkomma när som helst under livets gång och innebär oftast ingen fara. Det viktigaste är att man har koll på dem för att uppmärksamma eventuella förändringar, även om man inte upplever några symtom, fortsätter Svedberg.

Ökar mest

Malignt melanom är den cancersjukdomen som ökar mest.

– Det vanligaste symtomet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende, framhåller Vårdguiden 1177.

– Det kan också vara ett födelsemärke som du har haft sedan tidigare men som börjar förändras. Födelsemärke kallas också nevus.

Då ska du söka vård

Vid vissa tillfällen kan det vara bra att ta kontakt med vården.

– Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om du har en förändring som blöder, eller som växer snabbt eller som växer på höjden. 

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen