SVERIGE: Glatt hälsobesked för svenska folket

2022 11 17

Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa.

Det slår Folkhälsomyndigheten fast i den stora nationella befolkningsundersökningen, Hälsa på lika villkor.

Samtidigt finns det en stor skillnad mellan grupper. Faktorer som socioekonomi, kön och utbildning påverkar.

– Det är fortsatt så att personer med högre utbildningsnivå i större utsträckning uppger att de har en god hälsa. Bland personer med förgymnasial utbildning uppger 60 procent att de har en god hälsa, jämfört med 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är även kopplad till andra förutsättningar för hälsan, som till exempel arbete, ekonomi och boende, framhåller Folkhälsomyndigheten.

”Fortsatta insatser viktiga”

Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på FHM, drar både positiva och negativa slutsatser av resultatet i undersökningen.

– Det är positivt att så många i befolkningen upplever att de har en god hälsa. Samtidigt visar undersökningen att det fortfarande finns skillnader mellan olika grupper i samhället. För att uppnå det nationella folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är fortsatta insatser mycket viktiga. Det handlar om att stärka folkhälsan genom olika hälsofrämjande åtgärder och insatser för att förebygga sjukdomar, säger hon.

Fakta resultatet i nationella befolkningsundersökningen

Resultaten i undersökningen visar bland annat att:

- Andelen i befolkningen som är fysiskt aktiv i minst 150 minuter per vecka har ökat från 65 procent till 68 mellan år 2016 och 2022.

- Många vuxna motionerar regelbundet men sitter i övrigt still under stora delar av dagen. 25 procent av befolkningen, rapporterar att de sitter mer än 10 timmar per dygn.

- Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen och ligger på 16 procent.

Om undersökningen

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts sedan år 2004.
I år skickades den ut till 44 800 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, varav 16 791 personer svarade.
Det innebär en svarsfrekvens på 37,9 procent, vilket är lägre än tidigare.
Folkhälsomyndigheten bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att öka svarsfrekvensen.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: G. Vallet resp O. Sjöström

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen