SVERIGE: Glatt hälsobesked för svenska folket

2022 11 17

Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa.  

Det slår Folkhälsomyndigheten fast i den stora nationella befolkningsundersökningen, Hälsa på lika villkor.

Samtidigt finns det en stor skillnad mellan grupper. Faktorer som socioekonomi, kön och utbildning påverkar.

–  Det är fortsatt så att personer med högre utbildningsnivå i större utsträckning uppger att de har en god hälsa. Bland personer med förgymnasial utbildning uppger 60 procent att de har en god hälsa, jämfört med 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är även kopplad till andra förutsättningar för hälsan, som till exempel arbete, ekonomi och boende, framhåller Folkhälsomyndigheten.

”Fortsatta insatser viktiga”

Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på FHM, drar både positiva och negativa slutsatser av resultatet i undersökningen.

– Det är positivt att så många i befolkningen upplever att de har en god hälsa. Samtidigt visar undersökningen att det fortfarande finns skillnader mellan olika grupper i samhället. För att uppnå det nationella folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är fortsatta insatser mycket viktiga. Det handlar om att stärka folkhälsan genom olika hälsofrämjande åtgärder och insatser för att förebygga sjukdomar, säger hon.

Fakta resultatet i nationella befolkningsundersökningen

Resultaten i undersökningen visar bland annat att:

- Andelen i befolkningen som är fysiskt aktiv i minst 150 minuter per vecka har ökat från 65 procent till 68 mellan år 2016 och 2022.

- Många vuxna motionerar regelbundet men sitter i övrigt still under stora delar av dagen. 25 procent av befolkningen, rapporterar att de sitter mer än 10 timmar per dygn.

- Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen och ligger på 16 procent.

Om undersökningen

  • Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts sedan år 2004.
  •  I år skickades den ut till 44 800 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, varav 16 791 personer svarade.
  • Det innebär en svarsfrekvens på 37,9 procent, vilket är lägre än tidigare.
  • Folkhälsomyndigheten bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att öka svarsfrekvensen.
  • Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: G. Vallet resp O. Sjöström

Text: Redaktionen

JUST NU: Preem slutar sälja kritiserad diesel

2025 12 02

Preem kommer att slopa ett drivmedel som under en längre tid varit föremål för kritik.

Från och med nu kommer bensinkedjan att sluta blanda in RME i produkten Preem Evolution Diesel.

RME är en typ av biodiesel som framställs av rapsolja.

Inblandningen i diesel har dock ifrågasatts av flera skäl, bland annat för att det kan leda till sämre köldegenskaper, högre bränsleförbrukning och för att produktionen anses ha svagare klimatnytta jämfört med HVO.

– Våra kunder har länge efterfrågat en diesel fri från RME. Genom att ta bort RME kan vi erbjuda en diesel till marknaden som håller en högre teknisk prestanda, utan att göra avkall på drivmedlets klimatprestanda, säger Daniel Granquist, drivmedelsexpert på Preem, i ett uttalande.

"Finns en missuppfattning"

Ända sedan 2006 har RME använts i svensk standarddiesel. Det finns dock en nackdel för den som tankar drivmedlet – bränslet är mer känsligt för vatten och mikrobiell tillväxt.

I förlängningen kan det leda till driftstörningar, understryker Preem.

Den diesel som bensinkedjan nu ska börja sälja istället ska därmed förebygga de problemen, särskilt för fordon som används i kallt väder eller som står oanvända under en längre tid.

– Det finns en missuppfattning om att alla dieseltyper fungerar likadant, men så är det inte. HVO är kemiskt likvärdig med fossil diesel, vilket ger mindre risk för driftproblem och ger en bättre prestanda året runt än med RME. Detta stärker vårt erbjudande till transportsektorn i hela Sverige, säger Daniel Granquist.

LÄS MER: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Gotland enda undantaget

Skiftet kommer att göras på Preems cirka 500 stationer i Sverige. Förändringen görs därmed hos kedjan över i princip hela landet. Det enda undantaget är fyra stationer på Gotland som tills vidare kommer att fortsätta sälja diesel med RME.

Skälen till att de gotländska Preemstationerna inte omfattas av bytet är logistiska.

Sedan tidigare har Preem lanserat den nya produkten på drygt 200 stationer.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

Foto: Preem

Text: Redaktionen

Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen