SVERIGE: Glatt hälsobesked för svenska folket

2022 11 17

Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa.

Det slår Folkhälsomyndigheten fast i den stora nationella befolkningsundersökningen, Hälsa på lika villkor.

Samtidigt finns det en stor skillnad mellan grupper. Faktorer som socioekonomi, kön och utbildning påverkar.

– Det är fortsatt så att personer med högre utbildningsnivå i större utsträckning uppger att de har en god hälsa. Bland personer med förgymnasial utbildning uppger 60 procent att de har en god hälsa, jämfört med 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är även kopplad till andra förutsättningar för hälsan, som till exempel arbete, ekonomi och boende, framhåller Folkhälsomyndigheten.

”Fortsatta insatser viktiga”

Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på FHM, drar både positiva och negativa slutsatser av resultatet i undersökningen.

– Det är positivt att så många i befolkningen upplever att de har en god hälsa. Samtidigt visar undersökningen att det fortfarande finns skillnader mellan olika grupper i samhället. För att uppnå det nationella folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är fortsatta insatser mycket viktiga. Det handlar om att stärka folkhälsan genom olika hälsofrämjande åtgärder och insatser för att förebygga sjukdomar, säger hon.

Fakta resultatet i nationella befolkningsundersökningen

Resultaten i undersökningen visar bland annat att:

- Andelen i befolkningen som är fysiskt aktiv i minst 150 minuter per vecka har ökat från 65 procent till 68 mellan år 2016 och 2022.

- Många vuxna motionerar regelbundet men sitter i övrigt still under stora delar av dagen. 25 procent av befolkningen, rapporterar att de sitter mer än 10 timmar per dygn.

- Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen och ligger på 16 procent.

Om undersökningen

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts sedan år 2004.
I år skickades den ut till 44 800 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, varav 16 791 personer svarade.
Det innebär en svarsfrekvens på 37,9 procent, vilket är lägre än tidigare.
Folkhälsomyndigheten bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att öka svarsfrekvensen.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: G. Vallet resp O. Sjöström

Text: Redaktionen

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig.

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket.

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

Vänsterpartiet 7,7 -0,4

Socialdemokraterna 27,6 -1,6

Miljöpartiet 8,0 +/-0,0

Centerpartiet 8,2 +0,8

Liberalerna 5,5 +2,5

Moderaterna 15,8 -0,6

Kristdemokraterna 6,5 +0,2

Sverigedemokraterna 18,1 -0,8

S+V+MP+C 51,5 -1,2

M+KD+SD+L 45,9 +1,3

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen