SVERIGE: Glatt besked för höginkomsttagare

2022 11 11

Höginkomsttagare i Sverige kan räkna hem en skattesänkning på mer än tusen kronor i månaden nästa år.

Det visar en beräkning av Swedbank, rapporterar Dagens industri.

Samtidigt kommer den som tjänar mindre än 30 000 i månaden inte få någonting. 

Anledningen är en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet som sker varje år och som är kopplad till den höga inflationen.

Ersättningar höjs i statens bidragssystem, precis som skiktgränserna för när statlig inkomstskatt ska betalas och hur jobbskatteavdraget spelar in.

Skattesänkningar för följande lönenivåer

Det är just den höga inflationen som gör att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs från cirka 46 200 kronor i månaden till nästan 51 200 kronor i månaden nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.

Fler höginkomsttagare kommer därmed att beskattas med lägre kommunalskatt och inte omfattas av den statliga inkomstskatten på 20 procent.

Dagens industri skriver att bankens uppskattning är att följande skattesänkningar är att vänta för dessa tre lönenivåer:

- 40 000 kronor i månaden = skattesänkning på 200 kronor i månaden.

- 60 000 kronor i månaden = skattesänkning på 1 300 kronor i månaden.

- 70 000 kronor i månaden eller mer = skattesänkning på 1 400 kronor i månaden.

Kritiserar sin efterträdare

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) riktar stor kritik mot regeringen för ovanstående skattesänkningar.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, säger han till Di.

"Inte ett aktivt beslut"

Elisabeth Svantesson (M) slår dock ifrån sig.

Enligt finansministern handlar inte brytpunktsförändringen om ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning.

– Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror inte på ett beslut från regeringen, utan varje år justeras en rad ersättningar och gränser vad gäller skatterna automatiskt enligt gällande lagstiftning. Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, framhåller hon.

Presenterat budget

I tisdags presenterade den nya regeringen sitt budgetförslag.

– Åren framöver kommer att bli tuffa. Inflationen är hög samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur vilket Sverige inte varit med om på decennier, sade Svantesson till SVT i samband med presentationen.

Drivmedel het fråga

Finansministern lovade även fortsatta sänkningar på drivmedel. En fråga som varit hett debatterad både i samband med valrörelsen och när regeringen nyligen presenterade en skattesänkning på en krona – betydligt mindre än vad som hade lovats inför valet.

– Det besked jag ger är att vi kommer prioritera det viktigaste i den här budgeten. Det vi gör nu är att sänka skatt på drivmedel. Det är begränsat utrymme och vi kommer ta ansvar, det jag sagt är att vi ska ha en stram budget, säger Svantesson till SVT.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen