SVERIGE: Glatt besked för höginkomsttagare

2022 11 11

Det visar en beräkning av Swedbank, rapporterar Dagens industri.

Samtidigt kommer den som tjänar mindre än 30 000 i månaden inte få någonting. 

Anledningen är en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet som sker varje år och som är kopplad till den höga inflationen.

Ersättningar höjs i statens bidragssystem, precis som skiktgränserna för när statlig inkomstskatt ska betalas och hur jobbskatteavdraget spelar in.

Skattesänkningar för följande lönenivåer

Det är just den höga inflationen som gör att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs från cirka 46 200 kronor i månaden till nästan 51 200 kronor i månaden nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.

Fler höginkomsttagare kommer därmed att beskattas med lägre kommunalskatt och inte omfattas av den statliga inkomstskatten på 20 procent.

Dagens industri skriver att bankens uppskattning är att följande skattesänkningar är att vänta för dessa tre lönenivåer:

- 40 000 kronor i månaden = skattesänkning på 200 kronor i månaden.

- 60 000 kronor i månaden = skattesänkning på 1 300 kronor i månaden.

- 70 000 kronor i månaden eller mer = skattesänkning på 1 400 kronor i månaden.

Kritiserar sin efterträdare

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) riktar stor kritik mot regeringen för ovanstående skattesänkningar.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, säger han till Di.

"Inte ett aktivt beslut"

Elisabeth Svantesson (M) slår dock ifrån sig.

Enligt finansministern handlar inte brytpunktsförändringen om ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning.

– Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror inte på ett beslut från regeringen, utan varje år justeras en rad ersättningar och gränser vad gäller skatterna automatiskt enligt gällande lagstiftning. Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, framhåller hon.

Presenterat budget

I tisdags presenterade den nya regeringen sitt budgetförslag.

– Åren framöver kommer att bli tuffa. Inflationen är hög samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur vilket Sverige inte varit med om på decennier, sade Svantesson till SVT i samband med presentationen.

Drivmedel het fråga

Finansministern lovade även fortsatta sänkningar på drivmedel. En fråga som varit hett debatterad både i samband med valrörelsen och när regeringen nyligen presenterade en skattesänkning på en krona – betydligt mindre än vad som hade lovats inför valet.

– Det besked jag ger är att vi kommer prioritera det viktigaste i den här budgeten. Det vi gör nu är att sänka skatt på drivmedel. Det är begränsat utrymme och vi kommer ta ansvar, det jag sagt är att vi ska ha en stram budget, säger Svantesson till SVT.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen