SVERIGE: Glatt besked för höginkomsttagare

2022 11 11

Höginkomsttagare i Sverige kan räkna hem en skattesänkning på mer än tusen kronor i månaden nästa år.

Det visar en beräkning av Swedbank, rapporterar Dagens industri.

Samtidigt kommer den som tjänar mindre än 30 000 i månaden inte få någonting.

Anledningen är en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet som sker varje år och som är kopplad till den höga inflationen.

Ersättningar höjs i statens bidragssystem, precis som skiktgränserna för när statlig inkomstskatt ska betalas och hur jobbskatteavdraget spelar in.

Skattesänkningar för följande lönenivåer

Det är just den höga inflationen som gör att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs från cirka 46 200 kronor i månaden till nästan 51 200 kronor i månaden nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.

Fler höginkomsttagare kommer därmed att beskattas med lägre kommunalskatt och inte omfattas av den statliga inkomstskatten på 20 procent.

Dagens industri skriver att bankens uppskattning är att följande skattesänkningar är att vänta för dessa tre lönenivåer:

- 40 000 kronor i månaden = skattesänkning på 200 kronor i månaden.

- 60 000 kronor i månaden = skattesänkning på 1 300 kronor i månaden.

- 70 000 kronor i månaden eller mer = skattesänkning på 1 400 kronor i månaden.

Kritiserar sin efterträdare

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) riktar stor kritik mot regeringen för ovanstående skattesänkningar.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, säger han till Di.

"Inte ett aktivt beslut"

Elisabeth Svantesson (M) slår dock ifrån sig.

Enligt finansministern handlar inte brytpunktsförändringen om ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning.

– Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror inte på ett beslut från regeringen, utan varje år justeras en rad ersättningar och gränser vad gäller skatterna automatiskt enligt gällande lagstiftning. Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, framhåller hon.

Presenterat budget

I tisdags presenterade den nya regeringen sitt budgetförslag.

– Åren framöver kommer att bli tuffa. Inflationen är hög samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur vilket Sverige inte varit med om på decennier, sade Svantesson till SVT i samband med presentationen.

Drivmedel het fråga

Finansministern lovade även fortsatta sänkningar på drivmedel. En fråga som varit hett debatterad både i samband med valrörelsen och när regeringen nyligen presenterade en skattesänkning på en krona – betydligt mindre än vad som hade lovats inför valet.

– Det besked jag ger är att vi kommer prioritera det viktigaste i den här budgeten. Det vi gör nu är att sänka skatt på drivmedel. Det är begränsat utrymme och vi kommer ta ansvar, det jag sagt är att vi ska ha en stram budget, säger Svantesson till SVT.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen