SVERIGE: Glatt besked för höginkomsttagare

2022 11 11

Det visar en beräkning av Swedbank, rapporterar Dagens industri.

Samtidigt kommer den som tjänar mindre än 30 000 i månaden inte få någonting. 

Anledningen är en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet som sker varje år och som är kopplad till den höga inflationen.

Ersättningar höjs i statens bidragssystem, precis som skiktgränserna för när statlig inkomstskatt ska betalas och hur jobbskatteavdraget spelar in.

Skattesänkningar för följande lönenivåer

Det är just den höga inflationen som gör att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs från cirka 46 200 kronor i månaden till nästan 51 200 kronor i månaden nästa år, enligt Swedbanks beräkningar.

Fler höginkomsttagare kommer därmed att beskattas med lägre kommunalskatt och inte omfattas av den statliga inkomstskatten på 20 procent.

Dagens industri skriver att bankens uppskattning är att följande skattesänkningar är att vänta för dessa tre lönenivåer:

- 40 000 kronor i månaden = skattesänkning på 200 kronor i månaden.

- 60 000 kronor i månaden = skattesänkning på 1 300 kronor i månaden.

- 70 000 kronor i månaden eller mer = skattesänkning på 1 400 kronor i månaden.

Kritiserar sin efterträdare

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) riktar stor kritik mot regeringen för ovanstående skattesänkningar.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, säger han till Di.

"Inte ett aktivt beslut"

Elisabeth Svantesson (M) slår dock ifrån sig.

Enligt finansministern handlar inte brytpunktsförändringen om ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning.

– Att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs beror inte på ett beslut från regeringen, utan varje år justeras en rad ersättningar och gränser vad gäller skatterna automatiskt enligt gällande lagstiftning. Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, framhåller hon.

Presenterat budget

I tisdags presenterade den nya regeringen sitt budgetförslag.

– Åren framöver kommer att bli tuffa. Inflationen är hög samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur vilket Sverige inte varit med om på decennier, sade Svantesson till SVT i samband med presentationen.

Drivmedel het fråga

Finansministern lovade även fortsatta sänkningar på drivmedel. En fråga som varit hett debatterad både i samband med valrörelsen och när regeringen nyligen presenterade en skattesänkning på en krona – betydligt mindre än vad som hade lovats inför valet.

– Det besked jag ger är att vi kommer prioritera det viktigaste i den här budgeten. Det vi gör nu är att sänka skatt på drivmedel. Det är begränsat utrymme och vi kommer ta ansvar, det jag sagt är att vi ska ha en stram budget, säger Svantesson till SVT.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen