SVERIGE: Glädjande besked för Ica – dystert för Willys

2024 01 13

Ica är på väg att ta marknadsandelar medan Willys tappar.

Under det senaste året har svenska livsmedelsbutiker uppmärksammats stort i samband med de stora prishöjningarna på mat.

Konkurrensen mellan kedjorna har varit stor, och Willys ägare Axfood har gått mycket starkt.

Nu bedömer dock Danske Bank att de bästa tiderna är förbi för Axfood, och att Ica vänder till att ta andelar igen.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Väntas minska

Enligt banken väntas Axfoods försprång gentemot den övriga marknaden minska i samband med att Ica tar nya marknadsandelar.

– Då Ica når framgång med sin nya, mer aggressiva prisstrategi tror vi att risken för att Willys tvingas 'ge tillbaka' vissa av de marknadsandelar som det har vunnit de senaste två åren, har ökat när vi går in i 2024, meddelar banken i sin analys.

“Dåligt för Axfood”

Banken menar att risken för att Willys får börja ge tillbaka marknadsandelar till Ica nu har ökat.

– Det faktum att Ica halverade prisskillnaden mellan Maxi och Willys (enligt Ica) har börjat betala sig, och att prioritera topplinje framför marginaler fram till 2024 är dåliga nyheter för Axfood.

I samband med att man förutspår tuffare tider för Willys och Axfood så nedgraderar man även Axfood-aktien till “sälj” från “behåll”.

“En historisk ökning”

Matbutikerna har fått stor uppmärksamhet i samband med de kraftiga prisökningarna.

De senaste två åren har matpriserna i Sveriges livsmedelsbutiker ökat med 22 procent enligt Matpriskollen.

– Det är den historiskt snabbaste ökningen vi sett i dagligvaruhandeln sedan vi började mäta priserna i 2015 och jag har varit i branschen sedan 80-talet och aldrig varit med om så snabb ökning, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur.

Bromsat in något

Priserna på livsmedel har bromsat in något sedan de allra kraftigaste ökningarna.

– Det finns nog många orsaker till inbromsningen. Fallande priser på världsmarknaden, lägre energikostnader, politiska utspel, mer stabil valuta och att konsumenterna blivit mer prismedvetna och handlar mer än någonsin på extrapris, fortsätter Mazur.

Foto: Icagruppen resp Willys Axfood

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen