SVERIGE: Glädjande besked för bostadsägare

2024 01 01

Det har skett en kraftig förändring vad gäller antalet bostadsinbrott.

Som bekant har bostadsägare haft mycket att tänka på under de senaste åren.

Styrräntan har höjts ordentligt på kort tid från Riksbanken för att kämpa mot inflationen, och kostnaderna för många bostadsägare har ökat.

Nu kommer dock ett positivt besked för bostadsägare, nämligen att antalet bostadsinbrott har mer än halverats i Sverige sedan 2016.

Det rapporterar TV4.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera faktorer som bidrar till att allt bostadsinbrott har blivit ett betydligt mindre problem än vad det har varit tidigare.

Bland annat har det att göra med att tjuvar har övergått till bedrägerier online och att samhället idag är mer kontantfritt än vad det har varit.

En annan anledning handlar om att grannsamverkan växer på många håll runt om i landet.

“Grannarna hjälps åt”

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet landade antalet anmälda inbrott år 2017 på 22 551.

Förra året landade motsvarande siffror på 10 975.

– Grannarna hjälps åt att höja den kollektiva förmågan och tryggheten i ett bostadsområde. De blir tränade på att upptäcka avvikelser och höjer säkerhetstänket, säger Göran Eriksson, som är verksam vid Grannstöd Bromma i Stockholm, till TV4.

Vanligare i storstad

Även om det har skett en kraftig minskning vad gäller antalet inbrott så är det alltjämt ett orosmoln hos polisen.

De flesta inbrott sker i storstäder och det är förhållandevis ovanligt på landsbygden.

– Risken för inbrott ser olika ut i landet. Ungefär 70 procent av alla inbrott i bostad, inklusive fritidshus, sker i storstadsregionerna. Få inbrott begås i glesbygd. Det är vanligare med inbrott i småhus än i lägenhet, meddelar Polismyndigheten via sin webbsida.

Ny trend

Polisen har märkt av vissa mönster när det kommer till vilka som begår inbrotten.

På senare år handlar det mycket om internationella ligor.

– Många inbrott begås av missbrukare för att finansiera missbruket. På senare tid har polisen sett en tydlig trend mot att inbrott allt oftare utförs av organiserade ligor. 

– Det kan vara ligor från andra länder som åker runt till olika platser i Sverige och begår brott.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen