SVERIGE: Gick på lina – polisanmäls

2023 07 15

En svensk nationalpark kommer upprätta en polisanmälan.

Vid Njupeskärs vattenfall i Fulufjällets nationalpark har några personer fäst en lina och gått över ravinen.

Linan upptäcktes under lördagen av personal och händelsen kommer nu att polisanmälas, rapporterar SVT.

– Jag tycker det är obehagligt med tanke på att det kan rasa sten på våra besökare som är nedanför, säger Sofia Tiger som är föreståndare vid Naturum på Fulufjället.

Vägrat ta ner

Nationalparken har under dagen bett personerna i fråga att ta ner linan, men personerna ska ha vägrat.

Många turister befinner sig i området just nu och föreståndaren ser stora risker med att vandra på linan över ravinen.

Händelsen kommer nu att polisanmälas.

Vidtar åtgärder

Det är alltjämt förbjudet att klättra i berget vid vattenfallet, men även att fästa saker där.

Nationalparken kommer nu vidta åtgärder.

– Vi kommer polisanmälan händelsen. Vi har samlat in material i form av foton och annan dokumentation, säger Sofia Tiger.

“Börjar bli dags”

Tiger menar vidare att det “börjar bli dags” att se över föreskrifterna vid nationalparker.

Med jämna mellanrum får personer som vill gå på lina tillstånd, exempelvis för ett par år sedan då fyra personer gick på lina över lapporten i Abisko.

Den 2 100 meter långa linan monterades under två dygns tid och promenaden skedde 600 meter över marken.

Slog rekord

Världsrekordet i att gå på lina slogs dock i maj förra året då 28-årige Nathan Paulin gick 2,2 kilometer.

Bland åskådarna på marken fanns 28-åringens pappa Christophe Paulin.

– Som barn var han höjdrädd, så han har överkommit sina rädslor, sade han till TV4 då.

Utövandet kallas Slacklining, och har fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren.

– Slacklining innebär balansering på ett 2 till 5 centimeter brett band av syntetfibrer, som riggas mellan fasta punkter, ofta träd. Slacklining är en självständig sport med många variationer och discipliner, mästerskap och professionella idrottare, framhåller den internationella organisationen för Slackline.

Foto: J. B Sölter

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen