SVERIGE: Gick på lina – polisanmäls

2023 07 15

En svensk nationalpark kommer upprätta en polisanmälan.

Vid Njupeskärs vattenfall i Fulufjällets nationalpark har några personer fäst en lina och gått över ravinen.

Linan upptäcktes under lördagen av personal och händelsen kommer nu att polisanmälas, rapporterar SVT.

– Jag tycker det är obehagligt med tanke på att det kan rasa sten på våra besökare som är nedanför, säger Sofia Tiger som är föreståndare vid Naturum på Fulufjället.

Vägrat ta ner

Nationalparken har under dagen bett personerna i fråga att ta ner linan, men personerna ska ha vägrat.

Många turister befinner sig i området just nu och föreståndaren ser stora risker med att vandra på linan över ravinen.

Händelsen kommer nu att polisanmälas.

Vidtar åtgärder

Det är alltjämt förbjudet att klättra i berget vid vattenfallet, men även att fästa saker där.

Nationalparken kommer nu vidta åtgärder.

– Vi kommer polisanmälan händelsen. Vi har samlat in material i form av foton och annan dokumentation, säger Sofia Tiger.

“Börjar bli dags”

Tiger menar vidare att det “börjar bli dags” att se över föreskrifterna vid nationalparker.

Med jämna mellanrum får personer som vill gå på lina tillstånd, exempelvis för ett par år sedan då fyra personer gick på lina över lapporten i Abisko.

Den 2 100 meter långa linan monterades under två dygns tid och promenaden skedde 600 meter över marken.

Slog rekord

Världsrekordet i att gå på lina slogs dock i maj förra året då 28-årige Nathan Paulin gick 2,2 kilometer.

Bland åskådarna på marken fanns 28-åringens pappa Christophe Paulin.

– Som barn var han höjdrädd, så han har överkommit sina rädslor, sade han till TV4 då.

Utövandet kallas Slacklining, och har fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren.

– Slacklining innebär balansering på ett 2 till 5 centimeter brett band av syntetfibrer, som riggas mellan fasta punkter, ofta träd. Slacklining är en självständig sport med många variationer och discipliner, mästerskap och professionella idrottare, framhåller den internationella organisationen för Slackline.

Foto: J. B Sölter

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen