Sverige ger besked om nytt vapen – kan användas om Putin anfaller

2024 06 13

Under Rysslands invasion av Ukraina har drönare blivit en viktig del av slagfältet.

Drönare har använts i stor skala av båda sidor. Varje vecka rapporteras det om storskaliga drönarattacker från både ukrainsk och rysk sida.

Utvecklingen har tvingat den svenska Försvarsmakten att ställa om. Tidigare sågs drönarattacker inte som ett reellt hot, men efter utvecklingen i Ukraina har fenomenet fått stor uppmärksamhet.

Nu ger försvarets forskningsinstitut, FOI, besked om att man forskar på ett nytt vapen som kan användas för att möta drönarattacker.

Det handlar om ett så kallat mikrovågsvapen som kan störa ut drönare. Enligt Tomas Hurtig, forskare vid FOI, kan vapnet vara effektivare än vanligt luftförsvar.

Det berättar han för TV4.

– Det är en maskin som skickar korta pulser med väldigt kraftiga mikrovågor. Syftet är att störa elektroniska system. Den senaste tillämpningen för den typen av vapen som jag håller på med, det är just att skydda sig mot mindre drönare, säger Hurtig till tv-kanalen och tillägger:

– Det har visat sig vara ganska effektivt, man stör ut dem så de trillar ner ur luften helt enkel.

Går ut med försäkran

Mikrovågsvapen är vapen som utnyttjar mikrovågsstrålning med mycket hög effekt.

De kan förstöra elektrisk utrustning, men kan även användas mot människor.

Ryssland misstänks ha använt någon form av mikrovågsvapen mot amerikansk ambassadspersonal runt om i världen. Fenomenet har fått namnet ”Havanna-syndromet”, eftersom de första fallen inträffade på den amerikanska ambassaden i Kubas huvudstad 2016.  

Tomas Hurtig betonar att ett svenskt mikrovågsvapen inte ska vara farligt för människor.

– Om vi nu gör mikrovågsvapen för att bekämpa en motståndares militära elektroniska system, då vill vi försäkra oss om att systemen inte är farliga för människan, säger han till TV4.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen