SVERIGE: Ger besked om amorteringskravet

2023 04 20

Det ekonomiska läget i Sverige har pressat hushållen ordentligt och många håller hårt i plånboken.

Den höga inflationen har efterföljts av snabba räntehöjningar, någonting som ställer till det för många.

Under valrörelsen öppnade Moderaterna för en paus i amorteringskravet, någonting som finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) nu menar inte är aktuellt.

– Det ligger inte i korten just nu, nu har vi just presenterat en vårbudget med stora förstärkningar till de mest pressade hushållen, säger Wykman (M) i 30 minuter.

“Är alltid lättare”

En utredning gällande amorteringen har tillsatts och den väntas vara färdigställd till 2024.

Wykman uttalar sig om löftet som gavs inför valet och hur det ser ut i nuläget.

– Det är alltid lättare att vara exakt när man har facit i hand, men så fungerar tyvärr ingen människas liv eller situation. Man får göra det bästa utifrån den situation man befinner sig i. Det har varit rätt att ge mest stöd till dem som har de minsta marginalerna, säger han.

Mjukare linje

I en intervju med DN har Finansinspektionens nya generaldirektör Daniel Barr öppnat för att amorteringskraven skulle kunna slopas i framtiden.

Detta ifall det framkommer bättre sätt att få ner de svenska hushållens höga belåningsgrad.

Tuff situation

Det är många som förespråkat en mjukare linje när det kommer till amorteringskraven.

Det på grund av det tuffa ekonomiska läget för många människor.

Inflationen är alltjämt högt över centralbankens målsättning om 2 procent, och styrräntan har höjts till 3,0 procent efter en längre tid med betydligt lägre räntor.

Välkomnar utredning

Finansmarknadsminister Wykman menar att han tolkar Daniel Barrs uttalanden som att han välkomnar utredningar om saken.

Däremot fasthåller han att Sverige behöver ha en amorteringskultur.

Vidare understryker Wykman att det finns flera tillgängliga verktyg för att stötta hushållen.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen