Sverige går ut med öppet brev – varnar för rysk lögn

2024 08 23

Den svenska regeringen varnar för ett växande falskt narrativ som sprids från Ryssland.

Sedan invasionen av Ukraina har Ryssland blivit en paria i världen.

Landet har straffats med omfattande sanktioner från västvärlden, men har utåt sett undvikit ekonomisk kollaps.

Från Kreml talar man till och med i termer av att ekonomin växer.

Men det är en lögn som inte kan accepteras.

Det menar Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson som i ett öppet brev, publicerat i Financial Times, varnar för att den ryska ekonomin målas upp som bättre än vad den är.

– Den ryska regimen använder information från internationella finansinstitutioner i sin propaganda för att underminera stödet för västerländska sanktioner. Det är avgörande att deras argument utmanas och att vi inte accepterar de siffror som kommer från KReml som sanning, framhåller Svantesson enligt TV2 som hänvisar till brevet.

Gett besked om utredning

Den skarpa varningen är förlängning av en tidigare artikel som Elisabeth Svantesson, tillsammans med sju andra EU-ministrar, skrev under i The Guardian i juli.

Redan då menade man att Vladimir Putins narrativ om en stark ekonomi måste ifrågasättas.

– Det är en lögn som måste motsägas. Det finns faktiskt många tecken på att den ryska krigsekonomin är på tillbakagång, menar Svantesson.

Regeringen har i sommar gått ut med att den ryska ekonomin ska djupanalyseras.

– Putins massiva krigsutgifter kan leda till en tillfällig ökning av BNP, men historien visar att Rysslands nuvarande kurs bara kan sluta i katastrof, skriver Elisabeth Svantesson.

Hånades av Ryssland

Sveriges varning har inte gått obemärkt förbi Ryssland.

Beslutet att inleda en analys från svenskt håll hånas från Kreml.

– Jag vet inte hur mycket det svenska finansdepartementet är villigt att betala sina forskare för den här typen av arbete. Från min sida levererar jag gärna global data om vår ekonomi helt kostnadsfritt till Stockholm, svarar Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, på Telegram.

Elisabath Svantesson bemöter kommentaren i det öppna brevet.

– Det här är bara ett bevis på att en mer grundlig analys av den ryska ekonomin är viktig.

Det här är uppdraget

Det är Konjunkturinstitutet som ska analysera den ekonomiska utvecklingen i Ryssland.

Uppdraget ska redovisas senast 1 oktober och innehåller bland annat:

analysera hur den ekonomiska tillväxten i Ryssland har påverkats och bedöms komma att påverkas med anledning av aggressionen mot Ukraina, på kort, medellång och lång sikt
analysera nyckeltal för rysk ekonomi, såsom inflation, arbetsmarknad, utrikeshandel, penningpolitisk- och offentligfinansiell ställning, inklusive reserver såsom fonder, ur ett konjunkturellt och strukturellt perspektiv
belysa eventuella ekonomiska obalanser och sårbarheter som orsakats av kriget på övergripande nivå och inom viktiga sektorer.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen