Sverige frångår skarpa sanktioner

2024 01 14

Sedan krigsutbrottet i Ukraina har EU infört omfattande sanktioner.

Sanktionerna gäller handel mellan unionens länder och Ryssland. Syftet med sanktionerna är att inte stöta Ryssland ekonomiskt.

– Bland annat har luftrummet stängts för tillträde av ryska flygplan och hamnar för anlöp av ryska fartyg.

Sanktionerna mot Ryssland

EU:s sanktioner mot Ryssland innehåller import- och exportrestriktioner mot varor och tjänster inom ett antal sektorer.

Sanktionerna berör bland annat högteknologi och energi. Men sanktionerna innefattar även restriktioner inom finanssektorn samt ett antal förbud.

– Ett antal ryska mediaföretag är också föremål för sanktioner. Det har även införts krav på företag i EU att vid export av vissa varor till tredje land kontraktsmässigt föreskriva att vidareexport till Ryssland är förbjuden, uppger Sveriges regering via sin hemsida.

Många som drabbas

Det är många som påverkas av sanktionerna.

– Vad gäller sanktioner mot individer och enheter omfattar listan över 1900 personer och enheter. Sanktionerna omfattar frysning av tillgångar i EU, förbud att tillgängliggöra medel till de listade samt förbud mot resa in i eller genom EU.

Ett undantag

Flytande naturgas omfattas ännu inte av sanktionerna.

Ryska gasleveranser sker i dag till Sverige genom Gasum, ett statligt energibolag som ägs av vårt grannland Finland, som har en av sina terminaler i Nynäshamn.

Under helgen anlöpte ett fartyg från gasterminalen i ryska Vysotsk. Och det är inte första gången.

– Det här har pågått hela tiden, säger Olga Vaisänen, kommunikation- och hållbarhetsansvarig på Gasum, till SVT Nyheter.

Grannlandet vill förbjuda

Litauen och Lettland har redan förbjudit import av gasen, rapporterar Aftonbladet. Även Finland förbereder sig nu för att genomföra ett importförbud av rysk gas.

Tobias Billström (M), Sveriges utrikesminister, har tidigare sagt att man vill se sanktioner mot rysk fossilgas på EU-nivå.

Men tills vidare fortsätter Sverige att frångå de skarpa sanktioner som både Litauen och Lettland redan följer.

Foto: Q. Graaf

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen