SVERIGE: Försvarsmakten förbereder sig på rysk kärnvapenattack

2023 01 21

Sverige gör allt fler förberedelser när det gäller ett kärnvapenangrepp från Putinregimen.

Rysslands diktator har gjort flera kärnvapenhot mot Väst och Sverige nonchalerar inte Danmarks nya bedömning avseende ryska kärnvapenhotet.

Obehaglig vana

Danska försvaret uppdaterade sin syn på hotet från ryska kärnvapen inför årsskiftet och bedömningen är att bruket av kärnvapen för att avskräcka torde öka i Ryssland framöver.

Det rapporterar DN som även har talat med Michael Claesson som är försvarsstabschef inom Sveriges försvarsmakt.

– I realiteten har Ryssland en obehaglig vana att faktiskt göra det de säger, säger han till DN.

Danska underrättelsetjänsten FE bedömer att Sveriges och Finlands strävan efter Natomedlemskap kan få Ryssland att bli allt aggressivare.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotretorik inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, bedömer dansk underrättelsetjänst i en ny rapport.

Vill skrämma svenska folket

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningarna i Finland och Sverige, säger Tom Røseth vid Försvarets Högskola i Norge, till norska Dagbladet.

Putins mål är att skapa oro och splittring och påverka svenska allmänheten.

– För att göra dem osäkra om valet att bli Natomedlem, säger den norska försvarsexperten.

Försvarsstabschef Michael Claesson understryker att man inte kan nonchalera de ryska kärnvapenhoten.

Måste vara redo

Att kärnvapen är en integrerad del av den ryska militärens koncept framgår av flera av diktaturens styrdokument.

– Jag kan bara som representant för Försvarsmakten konstatera att det står i deras försvarsdoktrin och i deras strategiska och operativa doktrin, säger Michael Claesson till DN.

Han menar inte att en kärnvapenattack är sannolik men att försvaret måste vara redo.

Försvarsmakten i Sverige har nu därför ökat sina övningar på att möta en kärnvapenattack.

Det inkluderar inte minst att förbereda sig på sekundära effekter av en attack mot närområdet i Europa.

Att Putin skulle göra allvar av sina kärnvapenhot bedöms fortfarande som osannolikt enligt tidningen.

Inte låta sig skrämmas

Försvarsminister På Jonsson (M) ser mycket allvarligt på Putinregimens kärnvapenhot.

Och det råder ingen tvekan om att hoten syftar till att hejda Väst från att hjälpa Ukraina.

– Vi tar det på allvar, men kommer inte att låta det hindra oss från att till exempel fortsätta militärt stödja Ukraina, säger han till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen