SVERIGE: Försvarsmakten förbereder sig på rysk kärnvapenattack

2023 01 21

Sverige gör allt fler förberedelser när det gäller ett kärnvapenangrepp från Putinregimen.

Rysslands diktator har gjort flera kärnvapenhot mot Väst och Sverige nonchalerar inte Danmarks nya bedömning avseende ryska kärnvapenhotet.

Obehaglig vana

Danska försvaret uppdaterade sin syn på hotet från ryska kärnvapen inför årsskiftet och bedömningen är att bruket av kärnvapen för att avskräcka torde öka i Ryssland framöver.

Det rapporterar DN som även har talat med Michael Claesson som är försvarsstabschef inom Sveriges försvarsmakt.

– I realiteten har Ryssland en obehaglig vana att faktiskt göra det de säger, säger han till DN.

Danska underrättelsetjänsten FE bedömer att Sveriges och Finlands strävan efter Natomedlemskap kan få Ryssland att bli allt aggressivare.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotretorik inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, bedömer dansk underrättelsetjänst i en ny rapport.

Vill skrämma svenska folket

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningarna i Finland och Sverige, säger Tom Røseth vid Försvarets Högskola i Norge, till norska Dagbladet.

Putins mål är att skapa oro och splittring och påverka svenska allmänheten.

– För att göra dem osäkra om valet att bli Natomedlem, säger den norska försvarsexperten.

Försvarsstabschef Michael Claesson understryker att man inte kan nonchalera de ryska kärnvapenhoten.

Måste vara redo

Att kärnvapen är en integrerad del av den ryska militärens koncept framgår av flera av diktaturens styrdokument.

– Jag kan bara som representant för Försvarsmakten konstatera att det står i deras försvarsdoktrin och i deras strategiska och operativa doktrin, säger Michael Claesson till DN.

Han menar inte att en kärnvapenattack är sannolik men att försvaret måste vara redo.

Försvarsmakten i Sverige har nu därför ökat sina övningar på att möta en kärnvapenattack.

Det inkluderar inte minst att förbereda sig på sekundära effekter av en attack mot närområdet i Europa.

Att Putin skulle göra allvar av sina kärnvapenhot bedöms fortfarande som osannolikt enligt tidningen.

Inte låta sig skrämmas

Försvarsminister På Jonsson (M) ser mycket allvarligt på Putinregimens kärnvapenhot.

Och det råder ingen tvekan om att hoten syftar till att hejda Väst från att hjälpa Ukraina.

– Vi tar det på allvar, men kommer inte att låta det hindra oss från att till exempel fortsätta militärt stödja Ukraina, säger han till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen