SVERIGE: Försvarsmakten förbereder sig på rysk kärnvapenattack

2023 01 21

Sverige gör allt fler förberedelser när det gäller ett kärnvapenangrepp från Putinregimen.

Rysslands diktator har gjort flera kärnvapenhot mot Väst och Sverige nonchalerar inte Danmarks nya bedömning avseende ryska kärnvapenhotet.

Obehaglig vana

Danska försvaret uppdaterade sin syn på hotet från ryska kärnvapen inför årsskiftet och bedömningen är att bruket av kärnvapen för att avskräcka torde öka i Ryssland framöver.

Det rapporterar DN som även har talat med Michael Claesson som är försvarsstabschef inom Sveriges försvarsmakt.

– I realiteten har Ryssland en obehaglig vana att faktiskt göra det de säger, säger han till DN.

Danska underrättelsetjänsten FE bedömer att Sveriges och Finlands strävan efter Natomedlemskap kan få Ryssland att bli allt aggressivare.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotretorik inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, bedömer dansk underrättelsetjänst i en ny rapport.

Vill skrämma svenska folket

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningarna i Finland och Sverige, säger Tom Røseth vid Försvarets Högskola i Norge, till norska Dagbladet.

Putins mål är att skapa oro och splittring och påverka svenska allmänheten.

– För att göra dem osäkra om valet att bli Natomedlem, säger den norska försvarsexperten.

Försvarsstabschef Michael Claesson understryker att man inte kan nonchalera de ryska kärnvapenhoten.

Måste vara redo

Att kärnvapen är en integrerad del av den ryska militärens koncept framgår av flera av diktaturens styrdokument.

– Jag kan bara som representant för Försvarsmakten konstatera att det står i deras försvarsdoktrin och i deras strategiska och operativa doktrin, säger Michael Claesson till DN.

Han menar inte att en kärnvapenattack är sannolik men att försvaret måste vara redo.

Försvarsmakten i Sverige har nu därför ökat sina övningar på att möta en kärnvapenattack.

Det inkluderar inte minst att förbereda sig på sekundära effekter av en attack mot närområdet i Europa.

Att Putin skulle göra allvar av sina kärnvapenhot bedöms fortfarande som osannolikt enligt tidningen.

Inte låta sig skrämmas

Försvarsminister På Jonsson (M) ser mycket allvarligt på Putinregimens kärnvapenhot.

Och det råder ingen tvekan om att hoten syftar till att hejda Väst från att hjälpa Ukraina.

– Vi tar det på allvar, men kommer inte att låta det hindra oss från att till exempel fortsätta militärt stödja Ukraina, säger han till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen