SVERIGE: Första beskedet om högkostnadsskyddet

2022 10 25

Regeringen har framhållit att det utlovade högkostnadsskyddet för elpriser ska träda i kraft den 1 november.

Än så länge har inga officiella besked kommit från regeringshåll.

Men nu ger Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för att elöverföringssystemet, en första indikation på vad som kommer att ingå i regeringens stödpaket.

Svenska kraftnät har ansökt om att använda flaskhalsintäkter för totalt 4,4 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för balansering av elsystemet.

Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Svenska kraftnät har idag ansökt till Energimarknadsinspektionen (Ei) om att få använda kapacitetsavgifter för att täcka större delen av dessa kostnader. Totalt handlar det om 4,4 miljarder kronor för 2022 och 2023, uppger Svenska kraftnät.

Om ansökan godkänns skulle det i förlängningen bidra till att dämpa elanvändarnas kostnadsökningar.

Svenska kraftnät tar pengar som kommer in från flaskhalsintäkterna till att täcka en del av myndighetens ökade kostnader.

I klartext handlar det alltså om en besparing. En relativt blygsam sådan.

– Förslaget om finansiering av 4,4 miljarder i kostnader beräknas därmed leda till en direkt besparing på totalt ca 300 kr för en villakund med en förbrukning på ca 20 000 kWh per år, säger Malin Stridh, chef för Svenska kraftnäts avdelning Elmarknad.

En liten del

Dagens besked är en liten del av högerregeringens planerade högkostnadsskydd, rapporterar Expressen.

Förslaget ingår även i det uppdrag som myndigheten tilldelades av den förra regeringen.

– Förslaget om balansansvarsavgifter är Svenska kraftnäts första inom ramen för regeringsuppdraget om att ansöka om att använda kapacitetsavgifter för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Svenska kraftnät planerar ytterligare ansökningar om förslag till nödåtgärder senast den 15 november 2022, uppger Svenska kraftnät.

Malin Stridh betonar att myndighetens arbete fortsätter.

– Vi tittar på flera åtgärder för att minska kostnaderna för slutkunden, säger hon till Expressen.

Fakta flaskhalsintäkter

Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs.
Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt.
Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan de två elområdena.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

JUST NU: Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Hamburgerjätten Max når en historisk milstolpe – och planerar för fler.

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Slår till mot Palestinademonstrationer

2025 09 15

Palestinademonstrationerna utanför riksdagen fortsätter att skapa debatt.

Nu öppnar statsminister Ulf Kristersson (M) för lagändringar som skulle försvåra för aktivisterna.

– Jag utesluter inte alls lagförändringar, men i första hand tycker jag att vi borde kräva att demonstranter beter sig som anständiga personer, säger Kristersson till SVT.

Statsminsitern anser att demonstrationerna urartat vid flera tillfällen. Han nämner bland annat att ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har förföljts av skrikande Palestinademonstranter.

– En del av de här demonstrationerna har agerat på ett så hotfullt sätt, jag har sett det i Göteborg och Malmö där inte minst den judiska minoriteten är ständigt utsatt. Det finns en avvägning att göra här och jag tycker att den ofta har gått ut över minoriteter på ett helt orimligt sätt.

KD kräver hårdare tag

Kristdemokraterna anser att fler Palestinaaktivister ska kunna lagföras och stängas av från offentliga platser.

– Det är dags för fler att gå från allmänna fördömanden till aktiv handling och agera för att skydda vår demokrati, våra gemensamma värderingar, svenska medborgare, och därtill säkerställa att vi inte ger vika för detta dominansbeteende och krav på underkastelse, skriver partiledare Ebba Busch och KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i SvD.

LÄS MER: Palestinaaktivisterna svarar Carl-Oskar Bohlin

Kritiken: ”Hot mot yttrandefriheten”

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg anser att KD går för långt. Han menar att KD:s retorik är ett hot mot yttrandefriheten.

– Om vi ger staten makt att begränsa demonstrationsfriheten för en grupp så begränsas den för alla. Vem kan veta vilka som i så fall står på tur att tystas? framhåller Lindberg i en ledartext.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen