SVERIGE: Första beskedet om högkostnadsskyddet

2022 10 25

Än så länge har inga officiella besked kommit från regeringshåll.

Men nu ger Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för att elöverföringssystemet, en första indikation på vad som kommer att ingå i regeringens stödpaket.

Svenska kraftnät har ansökt om att använda flaskhalsintäkter för totalt 4,4 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för balansering av elsystemet.

Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Svenska kraftnät har idag ansökt till Energimarknadsinspektionen (Ei) om att få använda kapacitetsavgifter för att täcka större delen av dessa kostnader. Totalt handlar det om 4,4 miljarder kronor för 2022 och 2023, uppger Svenska kraftnät.

Om ansökan godkänns skulle det i förlängningen bidra till att dämpa elanvändarnas kostnadsökningar.

Svenska kraftnät tar pengar som kommer in från flaskhalsintäkterna till att täcka en del av myndighetens ökade kostnader.

I klartext handlar det alltså om en besparing. En relativt blygsam sådan.

– Förslaget om finansiering av 4,4 miljarder i kostnader beräknas därmed leda till en direkt besparing på totalt ca 300 kr för en villakund med en förbrukning på ca 20 000 kWh per år, säger Malin Stridh, chef för Svenska kraftnäts avdelning Elmarknad.

En liten del

Dagens besked är en liten del av högerregeringens planerade högkostnadsskydd, rapporterar Expressen.

Förslaget ingår även i det uppdrag som myndigheten tilldelades av den förra regeringen.

– Förslaget om balansansvarsavgifter är Svenska kraftnäts första inom ramen för regeringsuppdraget om att ansöka om att använda kapacitetsavgifter för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Svenska kraftnät planerar ytterligare ansökningar om förslag till nödåtgärder senast den 15 november 2022, uppger Svenska kraftnät.

Malin Stridh betonar att myndighetens arbete fortsätter.   

– Vi tittar på flera åtgärder för att minska kostnaderna för slutkunden, säger hon till Expressen.            

Fakta flaskhalsintäkter

• Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs.
• Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt.
• Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan de två elområdena.
• Källa: Energimarknadsinspektionen
• Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen