SVERIGE: Första beskedet om högkostnadsskyddet

2022 10 25

Regeringen har framhållit att det utlovade högkostnadsskyddet för elpriser ska träda i kraft den 1 november.

Än så länge har inga officiella besked kommit från regeringshåll.

Men nu ger Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för att elöverföringssystemet, en första indikation på vad som kommer att ingå i regeringens stödpaket.

Svenska kraftnät har ansökt om att använda flaskhalsintäkter för totalt 4,4 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för balansering av elsystemet.

Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Svenska kraftnät har idag ansökt till Energimarknadsinspektionen (Ei) om att få använda kapacitetsavgifter för att täcka större delen av dessa kostnader. Totalt handlar det om 4,4 miljarder kronor för 2022 och 2023, uppger Svenska kraftnät.

Om ansökan godkänns skulle det i förlängningen bidra till att dämpa elanvändarnas kostnadsökningar.

Svenska kraftnät tar pengar som kommer in från flaskhalsintäkterna till att täcka en del av myndighetens ökade kostnader.

I klartext handlar det alltså om en besparing. En relativt blygsam sådan.

– Förslaget om finansiering av 4,4 miljarder i kostnader beräknas därmed leda till en direkt besparing på totalt ca 300 kr för en villakund med en förbrukning på ca 20 000 kWh per år, säger Malin Stridh, chef för Svenska kraftnäts avdelning Elmarknad.

En liten del

Dagens besked är en liten del av högerregeringens planerade högkostnadsskydd, rapporterar Expressen.

Förslaget ingår även i det uppdrag som myndigheten tilldelades av den förra regeringen.

– Förslaget om balansansvarsavgifter är Svenska kraftnäts första inom ramen för regeringsuppdraget om att ansöka om att använda kapacitetsavgifter för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag. Svenska kraftnät planerar ytterligare ansökningar om förslag till nödåtgärder senast den 15 november 2022, uppger Svenska kraftnät.

Malin Stridh betonar att myndighetens arbete fortsätter.

– Vi tittar på flera åtgärder för att minska kostnaderna för slutkunden, säger hon till Expressen.

Fakta flaskhalsintäkter

Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs.
Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt.
Flaskhalsintäkterna ges till det företag som överför elen mellan de två elområdena.
Källa: Energimarknadsinspektionen
Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm från Ryssland – totalt kaos i luften

2025 10 05

Det råder totalt kaos i det ryska luftrummet.

Sedan början av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har landet mötts av sanktioner i mängder från västvärlden.

Det drabbar de allra flesta branscher i landet på ett eller annat sätt.

Också flygbranschen drabbas.

Avskurna från väst

Ryska trafikflygbolag är avskurna från flygkartor och navigationsdatabaser som tillhandahålls av västerländska företag.

Det gör att piloter uppmanas att flyga med papperskartor, uppger finska Iltalehti.

Ryska utvecklare har försökt att skapa alternativ till västerländsk flygprogramvara, men utan framgång.

– I stället använder piloterna digitala sjökort på surfplattor, men datan är i stort sett densamma som i papperssjökort, uppger Iltalehti.

Ryska piloter beskriver situationen som mycket problematisk och farlig.

– Ingen vet vart varje flyg är på väg, säger den ryske piloten Yuri.

Väderinformation saknas

Men det är inte bara navigeringen som inte fungerar som förut.

Väderinformation inför flygningarna hämtas från offentliga källor.

– Flygplan tankas för mycket, eftersom det inte är möjligt att uppskatta förbrukningen mer exakt på grund av bristen på data, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

Stor risk för kollisioner

Det finns också en utbredd GPS-störning i Ryssland, vilket kan orsaka mycket förvirring.

På grund av störningarna tvingas planen ibland att flyga utan system som ska se till att kollisioner undviks.

– Avsaknaden av system innebär också en risk att den ryska militären inte vet vilka flygplan som är civila ryska flygplan, uppger tidningen.

– I ett land i krig kan detta leda till tragiska konsekvenser.

Tragisk flygplansolycka

Förra året inträffade en flygplansolycka, då en rysk luftvärnsmissil träffade ett flygplan från Azerbajdzjan.

Ombord fanns 67 personer, varav 38 dog.

Den ryske piloten Jurij är inte förvånad över det som hände, med tanke på situationen i det ryska luftrummet.

– Speciellt inte i det här kaoset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till hård attack – ”dags för plan B”

Text: Redaktionen

JUST NU: Partiledare har tvingats ta skydd

2025 10 05

En svensk partiledare har tvingats söka skydd.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har tvingats söka skydd i skyddsrum.

Hon befann sig i Lviv i Ukraina som under natten till söndag utsattes för intensiva ryska bombningar.

Även den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt tvingades söka skydd.

Dadgostar och Sjöstedt i skyddsrum

Jonas Sjöstedt, som var partiledare för Vänsterpartiet 2012-2020 och nu är ledamot av Europaparlamentet, berättar om händelsen på X.

– Vi har just passerar gränsen mellan Ukraina och Polen efter några dagar i Lviv, skriver Sjöstedt.

Han berättar att han och Dadgostar, tillsammans med Europaparlamentarikern Hanna Gedin, befann sig i Lviv när Ryssland attackerade.

– Inatt bombade ryssarna Lviv intensivt, skriver Sjöstedt.

– Vi har suttit i skyddsrum men känt och hört explosioner, tillägger den tidigare V-ledaren, som också delar en bild där han syns tillsammans med Nooshi Dadgostar och Hanna Gedin.

LÄS OCKSÅ: Putins största industri kollapsar - arbetare flyr

Såg röken stiga ur bombade hus

De tre har nu alltså lämnat Ukraina och rest över gränsen till Polen, men kunde under sin utresa se resultaten av de ryska bombningarna.

– På väg ut ur stan steg röken från flera hus och industrier som ryssarna bombat, berättar Jonas Sjöstedt på X.

Även Nooshi Dadgostar har kommenterat händelsen.

– Det drog igång vid tre-tiden i natt så vi skyndade oss ner till skyddsrummet. Det var... ja, det var ju en slags chock, säger Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

Hon berättar att de var införstådda med att någonting kunde hända.

Trots det var det en omskakande upplevelse.

– Vi var ju ständigt beredda på det men det är plågsamt att se alla som springer ner mot skyddsrummen, säger V-ledaren till tidningen.

Fyra personer uppges ha dött i de ryska attackerna mot Lviv.

Flera regioner i Ukraina drabbades av intensiva attacker under natten, och totalt dödades fem människor och tio skadades, enligt ukrainska uppgifter.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till hård attack - "dags för plan B"

Text: Redaktionen