SVERIGE: Förbud kan införas i trafiken

2024 01 06

Forskare föreslår nu ett nytt förbud som kan införas i trafiken.

Under den senaste tiden har det varit mycket kallt och snöat kraftigt på håll.

Det har bland annat inneburit enorma trafikproblem, där exempelvis mängder av fordon blivit fast på E22.

Kaoset orsakas bland annat av att långtradare tappat greppet och kört fast.

Nu kan man införa ett förbud i trafiken för att undvika liknande scenarion i framtiden, rapporterar SVT.

Forskare föreslår

Nu föreslår forskare ett förbud för lastbilstrafiken när vädret blir extremt och vägunderhållet kan ha problem med att komma fram.

Idén har framförts av Statens väg-och trafikforskningsinstitut, och hårdare regler bedöms kunna bidra till en positiv utveckling.

Ett annat förslag handlar om att införa höga bötesbelopp för de som ger sig ut med “olämpliga fordon” och kör fast.

Kan vara för dåligt

Tidigare har man bland annat utrett lastbilarnas däck, men nu tycks problematiken handla om att vägunderlaget helt enkelt kan vara för dåligt för att föra fram sådana fordon.

– Man skulle kunna tänka sig att man förbjuder tung lastbilstrafik på vissa delsträckor om väderprognoserna ser alldeles för dåliga ut och man vet att det finns risk att man inte hinner komma ut och ploga för att se till att vägarna är lämpliga att köra på, säger forskningsledare Mattias Hjort till SVT.

Orsakade köerna

Enligt Trafikverket är anledningen till de enorma köerna på E22 just att lastbilarna har det svårt i vädret som varit.

– Då blev det stopp i trafiken och byggdes på med långa köer. Det var många olyckliga omständigheter som sammanföll, säger Trafikverkets Torbjörn Axelsson till DN.

Över tusen bilar

I samband med de väldiga problemen på E22 satt så många som tusen bilar fast i väntan.

Trafikverket utreder för närvarande det exakta händelseförloppet, bland annat för att ta reda på om man kunde ha gjort någonting annorlunda.

– Vi kommer till exempel se över om vi borde ha stängt vägen tidigare, säger Felicia Danielsson vid myndigheten.

Även på många andra håll runt om i landet har vädret inneburit stora problem i trafiken.

Foto: S. Kugan

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen