SVERIGE: Förbud fastställs – berör hushåll med lån

2023 04 18

Dessa ska inte även straffas med förseningsavgifter, slår domstolen fast.

Att ta ut förseningsavgifter av konsumenter som är sena med betalning av ett lån är och ska vara förbjudet, markerar Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Bakslag i domstol

Patent- och marknadsdomstolen slog egentligen fast samma sak redan 2021, då man menade att kreditföretaget Svea Ekonomi (numera Svea Bank) bröt mot lagen när man krävde in förseningsavgifter när kunder dröjde med sina betalningar.

Banken överklagade, men får nu bakslag i domstol.

– Vi är nöjda med att domstolen fastställer att det är förbjudet att ta ut förseningsavgifter av konsumenter, som inte sällan ändå krävs på ersättning för dröjsmålsränta och betalningspåminnelser när de är sena med betalning av krediten, säger Ida Nyström, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO. 

Kan överklaga

Det finns visserligen fortfarande chans för Svea Bank att överklaga domen igen.

I så fall skulle frågan avgöras i tredje och sista instans – Högsta domstolen.

Men om det ska ske måste HD bevilja prövningstillstånd, något som är svårare att få igenom jämfört med lägre instanser.

– Om domen står sig måste samtliga aktörer på kreditmarknaden rätta sig efter den och förseningsavgifter för krediter blir förbjudna, framhåller Konsumentverket.

"Finns inte i lagen"

Bakgrunden till fastställandet ligger i att inkassokostnadslagen säger att ett företag enbart får kräva in ersättning för kostnader som man har haft för att få konsumenten att betala sin skuld.

– Förseningsavgift finns inte med i lagen och därför är den inte tillåten, konstaterar myndigheten.

Konsumentverket tillägger:

– Lagen syftar till att skydda konsumenten mot överdrivna krav på ersättning. 

Skulderna ökar

I januari visade ny statistik från Kronofogden att svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen