28 oktober 2025

SVERIGE: Förbud fastställs – berör hushåll med lån

2023 04 18

Patent- och marknadsdomstolen sätter nu ned foten kring ett förbud angående konsumenter som betalar sina lån för sent.

Dessa ska inte även straffas med förseningsavgifter, slår domstolen fast.

Att ta ut förseningsavgifter av konsumenter som är sena med betalning av ett lån är och ska vara förbjudet, markerar Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Bakslag i domstol

Patent- och marknadsdomstolen slog egentligen fast samma sak redan 2021, då man menade att kreditföretaget Svea Ekonomi (numera Svea Bank) bröt mot lagen när man krävde in förseningsavgifter när kunder dröjde med sina betalningar.

Banken överklagade, men får nu bakslag i domstol.

Vi är nöjda med att domstolen fastställer att det är förbjudet att ta ut förseningsavgifter av konsumenter, som inte sällan ändå krävs på ersättning för dröjsmålsränta och betalningspåminnelser när de är sena med betalning av krediten, säger Ida Nyström, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO. 

Kan överklaga

Det finns visserligen fortfarande chans för Svea Bank att överklaga domen igen.

I så fall skulle frågan avgöras i tredje och sista instans – Högsta domstolen.

Men om det ska ske måste HD bevilja prövningstillstånd, något som är svårare att få igenom jämfört med lägre instanser.

Om domen står sig måste samtliga aktörer på kreditmarknaden rätta sig efter den och förseningsavgifter för krediter blir förbjudna, framhåller Konsumentverket.

"Finns inte i lagen"

Bakgrunden till fastställandet ligger i att inkassokostnadslagen säger att ett företag enbart får kräva in ersättning för kostnader som man har haft för att få konsumenten att betala sin skuld.

Förseningsavgift finns inte med i lagen och därför är den inte tillåten, konstaterar myndigheten.

Konsumentverket tillägger:

– Lagen syftar till att skydda konsumenten mot överdrivna krav på ersättning. 

Skulderna ökar

I januari visade ny statistik från Kronofogden att svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen