SVERIGE: Förbud fastställs – berör hushåll med lån

2023 04 18

Dessa ska inte även straffas med förseningsavgifter, slår domstolen fast.

Att ta ut förseningsavgifter av konsumenter som är sena med betalning av ett lån är och ska vara förbjudet, markerar Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Bakslag i domstol

Patent- och marknadsdomstolen slog egentligen fast samma sak redan 2021, då man menade att kreditföretaget Svea Ekonomi (numera Svea Bank) bröt mot lagen när man krävde in förseningsavgifter när kunder dröjde med sina betalningar.

Banken överklagade, men får nu bakslag i domstol.

– Vi är nöjda med att domstolen fastställer att det är förbjudet att ta ut förseningsavgifter av konsumenter, som inte sällan ändå krävs på ersättning för dröjsmålsränta och betalningspåminnelser när de är sena med betalning av krediten, säger Ida Nyström, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO. 

Kan överklaga

Det finns visserligen fortfarande chans för Svea Bank att överklaga domen igen.

I så fall skulle frågan avgöras i tredje och sista instans – Högsta domstolen.

Men om det ska ske måste HD bevilja prövningstillstånd, något som är svårare att få igenom jämfört med lägre instanser.

– Om domen står sig måste samtliga aktörer på kreditmarknaden rätta sig efter den och förseningsavgifter för krediter blir förbjudna, framhåller Konsumentverket.

"Finns inte i lagen"

Bakgrunden till fastställandet ligger i att inkassokostnadslagen säger att ett företag enbart får kräva in ersättning för kostnader som man har haft för att få konsumenten att betala sin skuld.

– Förseningsavgift finns inte med i lagen och därför är den inte tillåten, konstaterar myndigheten.

Konsumentverket tillägger:

– Lagen syftar till att skydda konsumenten mot överdrivna krav på ersättning. 

Skulderna ökar

I januari visade ny statistik från Kronofogden att svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen