SVERIGE: Förbryllande beteende hos unga – källsorterar sämre än äldre

2022 06 16

Yngre personer är sämre på att källsortera än äldre personer i samhället.

Detta trots att unga människor är de som uppger att de har mest klimatångest.

Unga slarvar med sorteringen

En ny undersökning från Sifo-baserade Återvinningsbarometern visar att personer i åldern 65 – 79 återvinner 84 procent av sina förpackningar till återvinning, rapporterar Sveriges Radio.

Bland 18 – 29-åringar är siffran blott 73 procent.

Uppmärksammad utveckling

Det intressanta i sammanhanget är dock att det är den yngre generationen som i högre utsträckning upplever sig bekymrade för miljöproblem.

– Vi samlar in rekordvolymer i Sverige, men det är tydligt att den yngre generationen inte är lika benägen att källsortera som den äldre. Samtidigt uppger en majoritet i åldersgruppen 18-29 år att de är oroliga för miljön och vill ha mer kunskap om återvinning. Undersökningen visar på en utveckling som vi ser är viktig att uppmärksamma, säger Helena Nylén, vd på Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i ett pressmeddelande.

Attityden till återvinning sämre

Undersökningen visar dock samtidigt att andelen unga svenskar som tycker att det är viktigt med återvinning minskar, från 9 av 10 till 8 av 10.

Hälften av de unga respondenterna menar att de skulle öka sin källsortering om de hade en bättre förvaringslösning för källsortering i det egna hemmet.

En tredjedel tycker att det är enklare att slänga samtliga sopor i hushållsavfallet än att sortera dem, uppger FTI.

“Alla vinner när du återvinner”

– Att källsortera sina förpackningar är något som alla kan göra, varje dag. Det är ett enkelt sätt att bidra till ett mer hållbart samhälle, utan att behöva göra stora förändringar i vardagen. Varje förpackning som hamnar i hushållsavfallet medför koldioxidutsläpp som hade kunnat undvikas med källsortering och återvinning. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och alla vinner när du återvinner, säger Helena Nylén.

“De är lata”

När P4 Halland frågar runt bland unga tycks de vara överens om vad som är den avgörande faktorn till att unga källsorterar sämre än äldre – trots klimatångesten.

– Det måste bero på lathet, säger till exempel Elton Zevenwacth i Varberg.

552 600 ton 

Under 2021 samlades det in 552 600 ton förpackningar och tidningar i Sverige, uppger FTI.

Det material som sorteras i högst utsträckning var glasförpackningar på 23,2 procent. Därefter följde pappersförpackningar följt av plast och på sista plats metall.

Foto: J. Sessler

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen