SVERIGE: Förbryllande beteende hos unga – källsorterar sämre än äldre

2022 06 16

Yngre personer är sämre på att källsortera än äldre personer i samhället.

Detta trots att unga människor är de som uppger att de har mest klimatångest.

Unga slarvar med sorteringen

En ny undersökning från Sifo-baserade Återvinningsbarometern visar att personer i åldern 65 – 79 återvinner 84 procent av sina förpackningar till återvinning, rapporterar Sveriges Radio.

Bland 18 – 29-åringar är siffran blott 73 procent.

Uppmärksammad utveckling

Det intressanta i sammanhanget är dock att det är den yngre generationen som i högre utsträckning upplever sig bekymrade för miljöproblem.

– Vi samlar in rekordvolymer i Sverige, men det är tydligt att den yngre generationen inte är lika benägen att källsortera som den äldre. Samtidigt uppger en majoritet i åldersgruppen 18-29 år att de är oroliga för miljön och vill ha mer kunskap om återvinning. Undersökningen visar på en utveckling som vi ser är viktig att uppmärksamma, säger Helena Nylén, vd på Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i ett pressmeddelande.

Attityden till återvinning sämre

Undersökningen visar dock samtidigt att andelen unga svenskar som tycker att det är viktigt med återvinning minskar, från 9 av 10 till 8 av 10.

Hälften av de unga respondenterna menar att de skulle öka sin källsortering om de hade en bättre förvaringslösning för källsortering i det egna hemmet.

En tredjedel tycker att det är enklare att slänga samtliga sopor i hushållsavfallet än att sortera dem, uppger FTI.

“Alla vinner när du återvinner”

– Att källsortera sina förpackningar är något som alla kan göra, varje dag. Det är ett enkelt sätt att bidra till ett mer hållbart samhälle, utan att behöva göra stora förändringar i vardagen. Varje förpackning som hamnar i hushållsavfallet medför koldioxidutsläpp som hade kunnat undvikas med källsortering och återvinning. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och alla vinner när du återvinner, säger Helena Nylén.

“De är lata”

När P4 Halland frågar runt bland unga tycks de vara överens om vad som är den avgörande faktorn till att unga källsorterar sämre än äldre – trots klimatångesten.

– Det måste bero på lathet, säger till exempel Elton Zevenwacth i Varberg.

552 600 ton 

Under 2021 samlades det in 552 600 ton förpackningar och tidningar i Sverige, uppger FTI.

Det material som sorteras i högst utsträckning var glasförpackningar på 23,2 procent. Därefter följde pappersförpackningar följt av plast och på sista plats metall.

Foto: J. Sessler

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen