SVERIGE: Folk går till attack – mot containrar

2024 12 18

Över 20 containrar har attackerats i Västsverige.

Det är insamlingscontainrar tillhörande biståndsorganisationen Humana som har eldats upp.

Attackerna har skett i Västra Götaland och fler än 20 containrar har förstörts.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Riktade attacker

Driftchef Ulrika Drevhage tror att attackerna är riktade mot Humana.

I containrarna finns bland annat kläder som allmänheten skänker bort.

Attacker har skett i bland annat Mölnlycke, Kungälv och Marks kommun. 

– Jag har ingen siffra på hur mycket vi förlorat ännu men det kan handla om flera ton insamlade kläder och containrarna som också är våra, säger Drevhage till GP.

Oklart varför

Drevhage har noterat att Humanas containrar har brunnit medan andra aktörers containrar stått orörda.

Det råder oklarheter kring exakt varför just Humanas containrar attackeras.

– Det är jättesvårt att veta varför våra containrar blir angripna. Vi har våra spekulationer och vissa känns väldigt långsökta, fortsätter Drevhage.

Polisen bekräftar att en brottsutredning har inletts men är fåordig gällande detaljer.

Det är Humana

Humana beskriver sig som en ideell, humanistisk förening som grundades 1982.

– HUMANA Klädinsamling gör det enkelt för människor att lämna textilier till återanvändning genom lokal, hushållsnära insamling via klädcontainrar som finns utplacerade över stora delar av Sverige och genom gåvomottagning i butikerna, förklarar de som sin verksamhet.

Arbetar i Afrika

Humana bedriver även verksamhet i Afrika där de arbetar med utveckling i flera länder.

– Överskottet från vår verksamhet bidrar till att finansiera långsiktigt utvecklingsarbete i Angola, Malawi och Zimbabwe.

Det återstår att se vad bakgrunden till den senaste tidens containerattacker handlar om och polisen kommer fortsatt att undersöka saken.

Det finns i nuläget ingenting som driftchef Ulrika Drevhage är någon uppenbar anledning till varför just Humanas containrar attackeras - medan andra företags containrar alltjämt lämnas orörda.

Foto: JA. Uppendahl

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen