SVERIGE: Flera storföretag tar ställning gällande kärnkraft

2023 03 05

Flera företag i Sverige ger ett tydligt svar i kärnkraftsfrågan.

Efter en tid av höga elpriser har energifrågan varit en het debatt i Sverige.

Vad gäller storföretagen i Sverige som behöver mest el är det tydligt vad som behöver göras.

Nio av elva tillfrågade företag anser att det är “ganska viktigt” eller “mycket viktigt” att det byggs ny kärnkraft, rapporterar SVT.

– Sverige kommer att behöva mer el för att industrin ska ska klara sina satsningar, säger Mikael Staffas, vd för gruvföretaget Boliden.

Kommer öka förbrukningen

Gruvbolaget LKAB kommer öka sin elförbrukning till så mycket som 70 TWh år 2045, vilket är lika mycket el som Danmark använder idag.

Såväl LKAB som företaget H2 Greensteel och förpackningstillverkaren Smurfit Kappa vill se mer kärnkraft.

– Vi behöver mer sol-, vind- och kärnkraft, säger Jan Moström, vd på LKAB.

Finns oro

Inom industrin finns en tydlig oro för elbrist som kan hota nya satsningar och tusentals jobb.

Regeringen har som mål att driva igenom en ändring av Sveriges mål från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri el till 2045 i syfte att skapa förutsättningar för ny kärnkraft.

Produktionen ökade

Enligt Energimyndigheten ökade elproduktionen i Sverige under det gångna året samtidigt som elanvändningen minskade.

Därmed uppgick nettoexporten av el till 33 TWh, vilket är högre än året innan.

– Totalt under året var elproduktionen cirka 170 TWh och elanvändningen 137 TWh. Det motsvarar en ökning av produktionen med cirka 1 procent och minskning av elanvändningen med cirka 5 procent jämfört mot 2021, framhåller myndigheten.

Exporterade mer

Vad gäller kraftslagens andel av elproduktionen under 2022 var 41 procent vattenkraft och 19 procent vindkraft.

Samtidigt var kärnkraftens andel 29 procent, värmekraft 9 och solkraft 1 procent.

– Under 2022 importerade Sverige 6,2 TWh el, inklusive transitering. Det är en minskning med cirka 26 procent mot 2021. Vi exporterade 39,4 TWh el, inklusive transitering, vilket är en ökning med cirka 16 procent, förklarar Energimyndigheten.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen