SVERIGE: Flera reklamer fällda för vilseledande påståenden

2022 08 19

Nio reklamer med påståenden om miljön har hittills fällts av Reklamombudets opinionsnämnd, RON, i år.

Det motsvarar lika många som fälldes under hela 2021, rapporterar SVT.

Anledningen är att reklamerna bedöms ha använt sig av “vilseledande miljöpåståenden”.

– Jag tror att det är mer miljöargument idag i reklamen än vad det var för några år sedan, säger Elizabeth Trotzig, reklamombudsman, till tv-kanalen.

– Det har blivit viktigare helt enkelt. För oss alla.

Hårda regler

Det finns ett regelverk som annonsörer måste förhålla sig till.

Reglerna framgår i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

När det gäller just miljöargument är reglerna på flera sätt extra tuffa.

– Det hänger ihop med att det är väldigt komplexa och svåra frågor. Är man en icke-insatt person måste detta förklaras så man förstår på vilket sätt produkten har en inverkan på miljön eller inte, säger Elizabeth Trotzig.

Generaliserande påståenden

En vanlig miss som företagen gör är att man generellt använder begrepp och påståenden som “miljövänlig” och “hållbar” utan att backa upp det.

Bland de som fällts av Reklamombudets opinionsnämnd finns bland annat BMW och Postnord.

Den senare hade publicerat en bild i Svenska Dagbladet på en brevbärare med texten “Snart är vi helt fossilfria. Igen!”.

Postnord syftade då på leveranserna.

“Är vilseledande”

Men den förklaringen köpte inte RON.

– Enligt anmälaren är reklamen vilseledande. Annonsören försöker påverka folk att tror att allting har varit och kan bli fossilfritt, står det att läsa i beslutet från tidigare i år.

RON gick på anmälarens linje och fällde Postnord.

Tar genvägar

Enligt Elizabeth Trotzig tar företagen ibland genvägar för att effektivisera sina budskap.

– Det här tycker företag och annonsörer är besvärligt. Man kanske har en oneliner i reklamen och vill inte ha ytterligare text och förklaringar. Men det måste man faktiskt ha, säger hon till SVT.

Foto: J. S. Diego

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen