SVERIGE: Fågel stoppar 130 lägenheter

2023 01 27

En rödlistad fågel har satt käppar i hjulet.

Området för det planerade bygget är en vanlig häckningsmiljö för mindre hackspett.

Även gröngöling, större hackspett, svartmes och trädkrypare samt födobiotoper för spillkråka huserar i närheten av området.  

Efter en anmälan har Mark- och miljödomstolen upphävt detaljplanen.

– Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet bland annat att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. Mindre hackspett är nationellt rödlistad som nära hotad, vilket talar för att populationen av fågelarten inte är på en tillfredsställande nivå i Sverige och att undantagen från störningsförbudet inte är tillämpliga, skriver domstolen enligt DN.

Domen kan inte överklagas.

”Det här blev väldigt konstigt”

Stockholms stad anser att detaljplanen skulle kunna genomföras utan någon större påverkan på naturvärdena i närheten.

Men det blir inga nya lägenheter.

– Det här blev väldigt konstigt och får stora effekter, säger stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) till DN.

Han tillägger:

– Nu ska staden utreda förekomsten av hackspett i området och sedan får vi ta det därifrån, vi kan göra ett omtag av planerna.

Fakta mindre hackspett

- Sveriges minsta hackspett med en längd på 14 centimeter.

- Storleken är ungefär som en gråsparv.

- De flesta mindre hackspettar finns koncentrerade i lövskogsdominerade områden i södra och mellersta Sverige. 

- Enligt svensk häckfågeltaxering minskar antalet mindre hackspettar, men minskningen är inte signifikant och den bygger på i snitt endast 14 fynd/år.

- Mindre hackspett ser ut att saknas i stora delar av Norrlands inland förutom längs kustlandet och längs vägen mellan Östersund och Storuman.

Källor: Fågeln.se resp SLU Artdatabanken

Foto: Vincent van Zalinge

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen