SVERIGE: Fackförbund varnar för kris

2022 12 22

Svåra förutsättningar inom sjukvården kan leda till kris i yrkesgruppen.

En kombination av covid-19, vinterkräksjukan, influensa och RS-virus leder för närvarande till stora svårigheter inom den svenska sjukvården.

Vårdförbundet varnar för flykt bland arbetare på grund av trycket som branschen är under.

– Jag tycker inte att arbetsgivarna gör tillräckligt för att behålla våra medlemmar, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro till SVT.

Förbundet menar att många sjuksköterskor riskerar att lämna den pressade branschen.

“Behöver vila”

Antalet besök och inläggningar på svenska sjukhus har ökat dramatiskt under den senaste tiden.

Nästan hälften av alla regioner i Sverige har sjukhus i stabsläge på grund av situationen samtidigt som smittspridningen av covid-19 ökar.

– Man jobbar fler dubbla pass, man får indragen semester och man blir inbeordrad oftare. Finns det några så är det våra som behöver vila och återhämtning, säger Ribeiro.

Ökad spridning

Det är inte bara spridningen av covid-19 som ökat under vintern.

Även antalet bekräftade fall av influensa och RS-virus ökar i en majoritet av regionerna.

– Ett ökat antal nyinlagda patienter med influensa inom intensivvården återspeglar den ökande smittspridningen av influensa i samhället, uppger Folkhälsomyndigheten.

Nya rekommendationer

Under torsdagen gick Folkhälsomyndigheten ut med uppdaterade rekommendationer riktade till äldre.

– Från och med den 1 mars 2023 kommer Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot covid-19 att innebära två påfyllnadsdoser per år för personer 80 år och äldre samt för boende på särskilda boenden för äldre. För personer 65 till 79 år samt till yngre personer med riskfaktorer rekommenderas en dos per år, lyder rekommendationen.

Är medvetna

Kommuner och regioner i Sverige är medvetna om personalbristen i sjukvården, menar Jeanette Hedberg, förhandlingschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik vid SKR.

Hedberg menar att en av anledningarna är att andelen äldre personer ökar mer än den arbetsföra befolkningen.

– Det görs mycket för att förbättra villkor och arbetsmiljö. Vi höjer pensionsavsättningarna nästa år, vi skärper reglerna som gäller vid dygnsvila för att värna vila och återhämtning, menar hon.

Foto: MedicAlert UK

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen