SVERIGE: Enorma brister på Akademiska sjukhuset

2022 06 14

Situationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala är mycket allvarlig.

Bristerna är så många och köerna är så långa att patienter har dött i ensamhet.

Det framhäver  Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som återigen riktar hård kritik mot Region Uppsala.

Andra gången

– Väntetiderna på akuten är så långa att det har lett till att patienter har försämrats i sina tillstånd, inte minst i infektionssjukdom, men vi har också exempel på dödsfall, säger Peder Carlsson, chef för avdelning Mitt på Ivo, till SR Ekot.

Det är andra gången som Ivo riktar omfattande kritik mot Region Uppsala. De anser att patienternas mest basala behov inte tillgodoses på Akademiska sjukhuset. uppger SR.

Dött i korridorer

– Döende patienter har vårdats i korridorer, personer har legat i timmar i sin egna avföring på akuten, det saknas hjärtövervakningsutrustning och patienter har varken fått mediciner, mat eller dryck som de behöver, fastslår Ivo i sin rapport.

Fattat beslut för att förbättra vården

– Vi har sett att vi måste jobba med förbättringar och har därför fattat massor med beslut, bland annat för att få till fler vårdplatser. Som en del  i detta har vi tillfört runt 50-60 miljoner det här året för att bland anant kunna hantera personalfrågor, säger Mikael Köhler,  hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.

Han poängterar att Akademiska likt flera andra sjukhus befinner sig i en besvärlig bemanningssituation. Han betonar att patienternas säkerhet alltid är högsta prio. 

– Vad det gäller patientsäkerhet är det något som man måste jobba med hela tiden. Det är utmaningar som måste hanteras hela tiden, säger Mikael Köhler.

Hotar med miljonböter

Nu ställer Ivo nya krav på Akademiska sjukhuset. Senast den 15 september måste sjukhuset säkerhetsställa att  612 vårdplatser finns tillgängliga, rapporterar SVT Nyheter.

Annars riskerar regionen böter på 20 miljoner kronor.

– Situationen vid Akademiska sjukhuset är mycket allvarlig och, sedan IVO:s senaste tillsyn, försämrad. Patienternas mest basala mänskliga och medicinska behov kan inte tillgodoses. Bristerna vid akutmottagningen är omfattande och genomgripande med påverkan på all vård och behandling som sker där. Patienter som befinner sig i livets slutskede vårdas i korridorer utan möjlighet till avskildhet och skydd för sin integritet och det finns uppgifter om att patienter har dött i ensamhet, skriver Ivo i sitt beslut.

Arkivfoto: H. Jade

Text: Redaktionen

JUST NU: USA slår till mot Iran

2025 09 17

USA riktar återigen in sig på Irans militär.

I juni attackerade USA flera anläggningar i Iran, i ett försök att stoppa regimens kärnvapenprogram.

Attacken beskrevs av Donald Trump som en framgång.

– Alla flygplan är nu utanför Irans luftrum. En full last med bomber släpptes på den primära anläggningen, Fordow. Alla flygplan är i säkerhet och på väg hem, skrev Donald Trump på Truth Social då.

Attacken väckte hård kritik från flera håll.

I USA hördes kritiska uttalanden från både demokrater och republikaner.

Nya sanktioner

Nu meddelar det amerikanska finansdepartementet att flera nya sanktioner införs mot Iran.

Minst tolv personer och företag är föremål för de nya sanktionerna.

– Iranska enheter förlitar sig på skuggbanknätverk för att undvika sanktioner och flytta miljoner genom det internationella finansiella systemet, säger departementets statssekreterare John K. Hurley, i ett uttalande.

– Under president Trumps ledarskap kommer vi att fortsätta att störa dessa viktiga finansiella strömmar som finansierar Irans vapenprogram och skadliga aktiviteter i Mellanöstern och på andra håll.

LÄS OCKSÅ: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar

Slår mot Irans försvar

Finansdepartementet framhåller att sanktionerna kommer slå mot personer som har hjälpt till att slussa in pengar till Irans försvarsministerium.

Men också mot det Islamiska revolutionsgardet, som är huvudenheten i Irans militär.

– Som ett resultat av dagens åtgärd blockeras all egendom och alla intressen i egendom som tillhör de utpekade eller blockerade personerna, uppger det amerikanska finansdepartementet.

Iran har ställt villkor

Som villkor för att återuppta förhandlingarna om landets kärnprogram har Iran bland annat krävt ekonomisk kompensation för skador på deras kärntekniska anläggningar, efter bombningarna i början av sommaren.

USA har avfärdat kraven, rapporterar Reuters.

– Vi utplånade deras kärnvapenmöjligheter. De kan börja om igen. Om de gör det kommer vi att utplåna det snabbare än du kan vifta med fingret åt det. Det kommer vi att göra med glädje, öppet och gärna, har Trump sagt, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen