SVERIGE: Elräkningar framkallar oväntat beteende

2023 02 16

Det är få elkonsumenter som förstår vad som framgår på fakturan från sin elleverantör.

Det visar revisions- och konsultbolaget EY som genomfört en stor undersökning bland 38 000 energikonsumenter i 18 länder, varav 2 000 i Sverige.

– Mindre än en tredjedel av svenskarna, 27 procent, känner att de förstår fakturorna och endast 21 procent känner förtroende för sin leverantör, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

Skiftande beteende på flera fronter

Vad som dock också utmärker sig är ett förändrat beteende i det allt mer skiftande energilandskapet.

Och det handlar inte enbart om man i större utsträckning släcker lamporna eller skruvar ned värmen för att hålla nere kostnaderna.

Svenskarna blir betydligt mer aktiva än så och EY:s undersökning visar att konsumenterna driver på för ett flertal viktiga utvecklingar som kommer att påverka framtiden för elbolagen.

– Vår undersökning visar att passiva elkonsumenter tillhör det förflutna. Vi ser att fler svenskar tar framtiden i egna händer genom att försöka förstå sin konsumtion och ta en alltmer aktiv roll i sin förbrukning, bland annat genom lösningar som solpaneler eller batterier, vilket ställer högre krav på elbolagen, säger Christian Grauers, ansvarig rådgivare inom energi, EY Sverige.

Oväntad förändring: rekordmånga vill ha elbilar

Att förtroendet för elleverantörerna är så lågt som 21 procent beror på prisökningar, osäkerhet och svängningar på marknaden.

Men det har mot förmodan inte inneburit att omställningstakten bromsats in.

Tvärtom har den förändrade marknaden skapat ett rekordstort intresse bland konsumenter för ren energi och nya lösningar som solceller på taken och elbilar.

– I Sverige uppger mer än hälften att de köpt (11 procent) eller funderar på att köpa (41 procent) en elbil. Hälften (50 procent) har även köpt, eller funderar på att köpa, solpaneler och 41 procent överväger, eller har redan köpt, batterilagring, framhäver EY Sverige.

Krångligaste räkningen i hushållet

Att enbart 27 procent uppgett att de förstår sin elfaktura gör räkningen till den krångligaste av hushållens samtliga fakturor.

Nästan alla, 88 procent, efterfrågar nya digitala funktioner, till exempel att kunna analysera sin elförbrukning.

– Konsumenternas behov av information ger energiföretag en ny möjlighet. Både de som försöker skynda på sin energiomställning och så kallade omnisumenter förväntar sig ett ökat stöd av sina energileverantörer, som måste utvecklas. Deras förmåga att hjälpa konsumenterna framåt under det närmsta året kommer vara avgörande för antingen driva på eller försena energiomställningen, men också påverka deras egna framtid, säger Christian Grauers.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen