5 november 2025

SVERIGE: Elräkningar framkallar oväntat beteende

2023 02 16

Det är få elkonsumenter som förstår vad som framgår på fakturan från sin elleverantör.

Det visar revisions- och konsultbolaget EY som genomfört en stor undersökning bland 38 000 energikonsumenter i 18 länder, varav 2 000 i Sverige. 

Mindre än en tredjedel av svenskarna, 27 procent, känner att de förstår fakturorna och endast 21 procent känner förtroende för sin leverantör, framhåller bolaget i ett pressmeddelande. 

Skiftande beteende på flera fronter 

Vad som dock också utmärker sig är ett förändrat beteende i det allt mer skiftande energilandskapet.

Och det handlar inte enbart om man i större utsträckning släcker lamporna eller skruvar ned värmen för att hålla nere kostnaderna. 

Svenskarna blir betydligt mer aktiva än så och EY:s undersökning visar att konsumenterna driver på för ett flertal viktiga utvecklingar som kommer att påverka framtiden för elbolagen. 

– Vår undersökning visar att passiva elkonsumenter tillhör det förflutna. Vi ser att fler svenskar tar framtiden i egna händer genom att försöka förstå sin konsumtion och ta en alltmer aktiv roll i sin förbrukning, bland annat genom lösningar som solpaneler eller batterier, vilket ställer högre krav på elbolagen, säger Christian Grauers, ansvarig rådgivare inom energi, EY Sverige. 

Oväntad förändring: rekordmånga vill ha elbilar 

Att förtroendet för elleverantörerna är så lågt som 21 procent beror på prisökningar, osäkerhet och svängningar på marknaden. 

Men det har mot förmodan inte inneburit att omställningstakten bromsats in.

Tvärtom har den förändrade marknaden skapat ett rekordstort intresse bland konsumenter för ren energi och nya lösningar som solceller på taken och elbilar. 

– I Sverige uppger mer än hälften att de köpt (11 procent) eller funderar på att köpa (41 procent) en elbil. Hälften (50 procent) har även köpt, eller funderar på att köpa, solpaneler och 41 procent överväger, eller har redan köpt, batterilagring, framhäver EY Sverige. 

Krångligaste räkningen i hushållet 

Att enbart 27 procent uppgett att de förstår sin elfaktura gör räkningen till den krångligaste av hushållens samtliga fakturor. 

Nästan alla, 88 procent, efterfrågar nya digitala funktioner, till exempel att kunna analysera sin elförbrukning.

– Konsumenternas behov av information ger energiföretag en ny möjlighet. Både de som försöker skynda på sin energiomställning och så kallade omnisumenter förväntar sig ett ökat stöd av sina energileverantörer, som måste utvecklas. Deras förmåga att hjälpa konsumenterna framåt under det närmsta året kommer vara avgörande för antingen driva på eller försena energiomställningen, men också påverka deras egna framtid, säger Christian Grauers. 

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen 


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen