SVERIGE: Ebba Busch (KD) ger besked om vindkraft

2023 02 18

Efter en tung period vad gäller elpriserna i Sverige har stort fokus hamnat på det långsiktiga elbehovet.

Höga räkningar har lett till stor frustration samtidigt som landet exporterar el för rekordpriser.

Nu ger energiminister Ebba Busch (KD) besked om vindkraften, och menar att en utbyggnad är vad som behövs.

– Vi behöver mer överallt. Det kommer att behövas mer vindkraft. Det som är realistiskt som ny kraftproduktion är primärt vindkraft, ja, både land- och havsbaserad, om man tittar fem, tio år framåt, säger hon till DN.

Kan minska sårbarheten

Energiministern bedömer att acceptansen ökad när det kommer till att leva med vindkraft i sin närhet.

Hon menar att fler förstår situationen eftersom det påverkar elpriset i Sverige.

– Hade vi haft mer kraftproduktion så hade vi inte varit lika sårbara för det som händer i omvärlden. Vi kan aldrig bli helt immuna mot ett invasionskrig mot Ukraina och de effekter det har på hela det europeiska energisystemet, men vi kan minska vår sårbarhet, förklarar hon.

Ungefär en femtedel

För närvarande står vindkraftsproduktionen för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige.

Till en början skedde utbyggnaden i de södra delarna av landet men under de senaste åren har vindkraften byggts ut även i norr.

– Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten.

Halkat efter

I flera andra länder, däribland Tyskland och Danmark går det snabbare att bygga vindkraft än i Sverige.

Det uppges vara en anledning till att Sverige halkat efter övriga Europa när det kommer till vindkraften, rapporterar SR.

Regeringen har lovat att snabba på processtiderna.

Nödvändigt komplement

Ebba Busch ser kärnkraften som ett nödvändigt komplement till vindkraften och menar att svenska folket ska kunna lita på att det inte bara kommer bli vindkraft.

Hon menar även att hon uppfattar att Sverige bedöms som ett attraktivt land när det gäller investeringar i vindkraften.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen