SVERIGE: Dykare har hittat skatt

2024 12 28

Dykare har hittat en skatt i vattnet vid Stockholm.

Dykare som samlar upp skräp på sjöbotten hittar vanligtvis just skräp nere på botten.

Men i veckan har dykare från föreningen Hands2Ocean hittat någonting helt annat, rapporterar Mitt i.

De har hittat en silverskatt på Riddarfjärdens botten.

”Kul att hitta något annorlunda”

Silverskatten består bland annat av kandelabrar, bestick och tallrikar. Den innehöll också en statyett föreställande den så kallade knutna revolvern av Carl Fredrik Reuterswärd, rapporterar tidningen.

Dykarna blev förvånade över fyndet.

– Den låg där på botten och samlade sig. Det är alltid kul att hitta något annorlunda än det vanliga skräpet. Jag ska tillbaka och kolla om jag hittar något mer i dag, säger Drutten Nygren till tidningen.

En annan som var med vid dykningen var Fredrik Johansson, som vittnar om att det är väldigt ovanligt att hitta värdesaker på botten.

– Det är nästan bara skit, vapen och knark vi hittar. Därför är det extra kul, säger han.

Har legat i minst tio år

De dyker egentligen för att plocka upp skräp och gamla gifter, berättar han för SR.

– Jag tror att vi redan hade plockat upp ett kvarts ton med elsparkcyklar när vi sedan stöter på den här klenoden, vilket då är en mindre silverskatt. Och det är ju väldigt kul när sådant sker, säger Fredrik Johansson till radiokanalen.

Den lilla silverskatten tros ha legat på botten under minst tio år.

Vem den tillhör och hur den har hamnat där är omöjligt att veta.

Kan vara stöldgods

Fredrik Johansson tror dock att det handlar om stöldgods.

– Ja, jag tror ju att det är några tjuvar som har gått längs vattnet där, som har lyckats sno det någonstans och sedan ser polisen och helt enkelt blir skraja och kastar i det. Det är ju min teori bakom det hela, varför det ligger i vattnet, säger han till radiokanalen.

Hands2Ocean har lagt upp bilder av silverskatten i sociala medier, men har ännu inte fått något tips om varifrån fyndet kommer, enligt Mitt i.

De kommer nu att lämna in fyndet till polisen.

Foto: A Delforge

Text: Redaktionen

Hälften av svenska föräldrar medger farligt misstag: ”Tar 20 sekunder”

2025 06 14

Hälften av svenska föräldrar medger ett misstag som riskerar deras barns säkerhet.

Sommaren är en årstid som ofta är extra uppskattad bland barn.

Men som förälder gäller det att ha koll på barnen – särskilt när de badar.

Över hälften av Sveriges föräldrar medger nu att de ibland gör ett misstag som kan bli ödesdigert.

”20 sekunder det enda som krävs”

52 procent av alla föräldrar med barn 2–12 år medger att de någon gång har tappat uppsikten över sina barn vid vattnet, visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Trygg Hansa och Svenska Livräddningssällskapet.

Det kanske inte låter så farligt att tappa uppsikten ett litet ögonblick – men en drunkningsolycka kan gå mycket snabbare än vad många tror, varnar Trygg Hansa.

– 20 sekunder är det enda som krävs för att ett barn ska drunkna, uppger Trygg Hansa i ett uttalande.

Många föräldrar saknar också kunskaper om vad som krävs för att undvika drunkningsolyckor, enligt försäkringsbolaget.

Bland de vanligaste dödsolyckorna

Förutom att det går fort så sker en drunkning ofta tyst och oväntat. Därför kan man inte lita på att man kommer att höra barnet skrika om det uppstår en farlig situation medan man tittar bort.

Drunkningen är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år.

– Det går fortare än vad många tror för ett barn att försvinna under vattenytan. Det räcker att leta efter solkrämen i strandväskan medan ivriga barn springer till vattnet, säger Eva Schüler, vattensäkerhetsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Så mycket som var tredje svensk, 34 procent, uppger i undersökningen att de har varit med om en farlig situation vid vattnet med risk för drunkningsolycka.

– Se till att alltid vara med på en armlängds avstånd och släpp inte blicken ens för ett ögonblick. Och om det värsta händer, agera direkt och hjälps åt på stranden med att larma och börja med livräddning, det kan vara livsavgörande, säger Eva Schüler.

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

Otäckt larm från Norge – allt fler söker läkarhjälp

2025 06 14

Allt fler i Norge söker läkarhjälp av en och samma orsak.

I Norge har det skett en oväntad ökning av ett allvarligt hälsoproblem de senaste åren.

Det handlar om minnesproblem.

Allt fler norrmän söker hjälp för att de har problem med minnet, och ökningen bland barn i åldrarna 5-14 år är extra anmärkningsvärd.

”Har aldrig sett en så stark ökning tidigare”

Antalet läkarbesök på grund av minnesstörningar har ökat kraftigt i Norge, även bland barn mellan 5 och 14 år, rapporterar NRK.

Vad ökningen beror på är oklart. Forskare och experter säger att de är väldigt bekymrade över utvecklingen.

– Jag har aldrig sett en så stark ökning av dessa siffror förut, säger forskaren Aubrey White, som är statistiker vid Folkehelseinstitutet i Norge, till kanalen.

2019 skedde 41 722 läkarbesök i Norge på grund av minnesproblem. 2024 hade siffran stigit till 98 910 besök, vilket alltså är mer än en fördubbling.

Ökningen gäller även bland barn och unga, vilket ses som extra oroväckande.

Misstänker skärmar

Även Marte Roa Syvertsen, som är läkare på neurologiska avdelningen samt forskningschef på Drammens sjukhus, tycker att statistiken är oroväckande.

Hon menar att utvecklingen kan ha med skärmtid att göra.

– Enligt min mening går det inte att komma ifrån att vi har infört en livsstil och något i våra liv, som inte fanns där tidigare, och som stjäl enormt mycket tid. Jag tänker på skärmtid och sociala medier, säger hon till kanalen.

Flera teorier

En annan teori, som Aubrey White tar upp, är att ökningen av minnesproblem har med coronapandemin att göra.

– Tre till sex månader efter Covid-vågor ser vi en ökning av läkarbesök för minnesstörningar. Detta ger anledning till oro för att sena effekter av Covid-19 spelar en betydande roll, säger White till kanalen.

Det går dock heller inte att utesluta att det finns andra förklaringar.

Folkehelseinstitutet utesluter till exempel inte att en ökad användning av diagnoskoder och fler allmänläkare bidrar till ökningen.

Det är alltså svårt att veta hur förändringen i statistiken ska tolkas. Folkehelseinstitutet menar att man bör vara försiktig när man gör tolkningar. Samtidigt efterlyser de mer forskning för att öka kunskapen om vad som kan orsaka minnesproblem.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen