SVERIGE: Dykare har hittat skatt

2024 12 28

Dykare har hittat en skatt i vattnet vid Stockholm.

Dykare som samlar upp skräp på sjöbotten hittar vanligtvis just skräp nere på botten.

Men i veckan har dykare från föreningen Hands2Ocean hittat någonting helt annat, rapporterar Mitt i.

De har hittat en silverskatt på Riddarfjärdens botten.

”Kul att hitta något annorlunda”

Silverskatten består bland annat av kandelabrar, bestick och tallrikar. Den innehöll också en statyett föreställande den så kallade knutna revolvern av Carl Fredrik Reuterswärd, rapporterar tidningen.

Dykarna blev förvånade över fyndet.

– Den låg där på botten och samlade sig. Det är alltid kul att hitta något annorlunda än det vanliga skräpet. Jag ska tillbaka och kolla om jag hittar något mer i dag, säger Drutten Nygren till tidningen.

En annan som var med vid dykningen var Fredrik Johansson, som vittnar om att det är väldigt ovanligt att hitta värdesaker på botten.

– Det är nästan bara skit, vapen och knark vi hittar. Därför är det extra kul, säger han.

Har legat i minst tio år

De dyker egentligen för att plocka upp skräp och gamla gifter, berättar han för SR.

– Jag tror att vi redan hade plockat upp ett kvarts ton med elsparkcyklar när vi sedan stöter på den här klenoden, vilket då är en mindre silverskatt. Och det är ju väldigt kul när sådant sker, säger Fredrik Johansson till radiokanalen.

Den lilla silverskatten tros ha legat på botten under minst tio år.

Vem den tillhör och hur den har hamnat där är omöjligt att veta.

Kan vara stöldgods

Fredrik Johansson tror dock att det handlar om stöldgods.

– Ja, jag tror ju att det är några tjuvar som har gått längs vattnet där, som har lyckats sno det någonstans och sedan ser polisen och helt enkelt blir skraja och kastar i det. Det är ju min teori bakom det hela, varför det ligger i vattnet, säger han till radiokanalen.

Hands2Ocean har lagt upp bilder av silverskatten i sociala medier, men har ännu inte fått något tips om varifrån fyndet kommer, enligt Mitt i.

De kommer nu att lämna in fyndet till polisen.

Foto: A Delforge

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen