MÄNS VÅLD MOT KVINNOR: Ny kartläggning chockar

2022 06 17

Män som döms till fängelse för våldsbrott mot sin partner har i flera fall, innan de påbörjade sitt straff, kunnat fortsätta att hota, misshandla och trakassera samma kvinna.

Det visar en ny kartläggning av fängelsedömda på fri fot som SR Ekot har gjort.

Enligt SR:s sammanställning har 18 män återfallit under tiden i frihet. En man tände eld på sin ex-flickväns lägenhet.

Samtliga män har kunnat fortsätta begå brott mot samma kvinna innan straffet började avtjänas.

”Systemfel”

Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, kallar uppgifterna för ”ett misslyckande för samhället”.

– För det är ju något något systemfel när vi gör så väldigt mycket rätt och bra. Men misslyckas med den sista sista pusselbiten, säger hon till SR.

Har ökat trots stor satsningar

Hittills i år utreds 12 misstänkta mord på kvinnor. Det tyder på en ökning. Under förra året inträffade totalt 14 fall.

– Det här året har börjat väldigt, väldigt dåligt när det gäller den här situationen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT Nyheter.

Den drastiska ökningen har skett trots stora poliska satsningar. Förra året antog regeringen ett 40-punktsprogram mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Vid årsskiftet var programmet utökat till 99 punkter.

Saknas stöd i kommunerna

Enligt Olga Persson, ordförande för kvinnojourernas riksorganisation Unizon, räcker inte de politiska satsningarna.

– Vi ser inte att de här politiska satsningarna leder fram till att kvinnor och barns liv räddas, säger hon till SVT Nyheter.

Hon framhäver att det fortfarande saknas stöd i kommunerna. Kvinnor orkar inte anmäla sina förövare.

– Om inget händer med den misstänkte förövaren så skapar det en känsla av att du inte är trodd och inte heller kan få skydd. I kommunerna brister skyddet till kvinnor och barn. Både akut och på lång sikt, säger Olga Persson.

Foto: E. Ward

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen