SVERIGE: Dödsolycka på jobbet – person har förlorat livet

2023 11 24

I tisdags inträffade en misstänkt arbetsplatsolycka med dödlig utgång.

På kvällen igår, torsdag, gick lokaltidningen Norran ut med att en man har omkommit som en följd av händelsen.

Olyckan inträffade i närheten av Kristinebergsgruvan i Lycksele kommun, väster om Skellefteå.

Jobbade för en entreprenör

Det är inte på själva gruvområdet som olyckan ska ha ägt rum, utan strax utanför.

För närvarande utreder entreprenören exakt vad det är som har hänt, uppger gruvchefen Erik Fjellström som också bekräftar att ett fall är inblandat.

Gruvpersonalen har också delgetts informationen om att deras kollega förlorat livet.

– Vi har informerat om det vi har kunnat informera om, säger Erik Fjellström till Norran.

Personen som avlidit jobbade för en entreprenör som ofta tilldelas arbetsuppdrag i den aktuella gruvan.

Har anmälts

Händelsen är nu anmäld till Arbetsmiljöverket.

Entreprenadchefen vill inte kommentera ärendet i media, som nu alltså är under utredning.

På onsdagen, dagen efter olyckan, fick polisen kännedom om olyckan.

Efter att myndigheten informerats har en anmälan upprättats och olyckan ska nu också utredas av åklagare vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål.

– Vi fick inte vet som olyckan i det akuta skedet och var inte på plats på tisdag, säger polisens presstalesperson Åsa Mjörndal till Norran.

Andra på två veckor

Fallet från i tisdags är den andra misstänkta gruvrelaterade dödsolyckan inom loppet av två veckor.

Nyligen avled en 18-årig kvinna efter en olycka på gruv- och mineralkoncernen LKAB i Kiruna.

Kvinnan blev påkörd av en dumper inne på industriområdet och dog senare på sjukhuset.

– Ett olycksfallsärende kommer att registreras av LKAB som bistår polisen vid utredningen, skriver LKAB på sin hemsida.

Rapporter om arbetsmiljöfaror

Olyckan i Kiruna skedde på en parkering, har LKAB:s presschef Anders Lindberg berättat för Expressen.

Det statliga gruvbolaget hade tidigare haft många rapporter om arbetsmiljöfaror på sin anläggning.

– Många har trott att även den här olyckan skedde i gruvan. Men nej, det var på en parkering, säger Anders Lindberg till tidningen.

Foto: P. Nicolello

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen