23 januari 2026

SVERIGE: Djur kan utrotas

2023 09 18

Ett mårddjur i Sverige kan behöva utrotas.

Minken ses som ett av de största hoten i Sverige mot den biologiska mångfalden och djurets tillvaro i är problematisk för många fåglar.

Vilda populationer finns i nästan hela landet och många härstammar från djur som rymt eller släppts ut från pälsfarmer.

Nu kan minken dock vara på väg att försvinna i Sverige, då Naturvårdsverket på sikt vill utrota det vilda beståndet.

Det rapporterar TV4.

Nationell förteckning

Naturvårdsverket har satt upp minken på en nationell förteckning av invasiva arter som bör förbjudas.

Redan idag får mink jagas året runt för att förebygga skador på vilt, men framöver kan ännu fler resurser ges till jakten.

– Fågellivet skulle återhämta sig påtagligt i många områden. Nu kommer vi inte att föreslå att den ska tas bort i hela Sverige på en gång, för det blir ganska dyrt. Utan vi siktar på att ha en återkommande utrotning i framförallt skärgårdar och på öar, säger myndighetens samordnade Henrik Lange.

“Utgör ett hot”

I dagsläget omfattas inte minken av någon lagstiftning om invasiva främmande arter.

Djuret introducerades i Sverige för ungefär hundra år sedan och har sedan dess lyckats etablera en stabil population.

– Mink utgör ett hot i Sverige framförallt mot mark- och/eller hålhäckande sjöfåglar, då den tar ägg och dödar både ungfåglar och vuxna fåglar i skärgården och i våtmarker. Mink utgör även ett hot mot amfibier, små däggdjur, kräftor, musslor och fisk, framhåller Naturvårdsverket.

Kan bära smitta

Minkar blir könsmogna redan efter ett år och sprider sig främst i naturen längs med vattenvägar.

– Den konkurrerar om föda med inhemska mårddjur, såsom småvessla, iller och utter. Eftersom mink jagar och äter fisk och kräftdjur kan den också skapa problem för fisk- och kräftodlingar om den tar sig in i odlingskassarna, fortsätter myndigheten.

– Minken kan vara bärare av två olika parvovirus som kan smitta utter, men även ovaccinerade katter och hundar.

Är positiv

Jägaren Sven-Gunnar Lunneryd ställer sig positivt till beskedet.

– Dels kan den ta vuxna fåglar, men speciellt när de lägger ägg, de tar mycket ungar. Det finns mycket forskning på minkens negativa effekter på fågelfaunan. säger han till TV4.

Foto: S. Pociecha

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen