SVERIGE: De pekas ut som Erdogans fiender

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att säga nej till en svensk-finsk ansökan till Nato.

Samtidigt har Turkiet begärt att ett 30-tal personer med påstådda kopplingar till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen lämnas ut av Sverige och Finland.

Abdullah Bozkur, en tidigare framgångsrik journalist på den turkiska tidningen Zaman, påstår att han är en av personerna som Erdogan vill att Sverige utvisar.

Han lever i Sverige med flyktingstatus sedan 2016.

Personlig rättprocess

– Presidenten Erdogan har personligen inlett en rättsprocess mot mig. Detta på grund av de kritiska artiklar jag har skrivit om honom och hans kopplingar till våldsamma jihadistgrupper som finns i Turkiet, säger han till DN.

Tidningen som Bozkur arbetade för har nära kopplingar till Gülenrörelsen. En rörelse som leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Vill skrämma journalister

Enligt Abdullah Bozkur handlar Erdogans utspel om att han vill skrämma kritiker och journalister till tystnad.

– Han skickar ett budskap till mig och andra ur diasporan om att vi inte ska känna oss säkra längre, att de kommer efter oss. Han drar sig inte för att utnyttja internationella samarbetsorgan som Nato och Interpol för att göra detta, säger han till DN.

Debattören pekas ut

En annan som uppges stå på Erdogans ”svarta lista” är debattören och förläggaren Ragip Zarakolu.

Han kom till Sverige 2012. I Turkiet gick karriären bra fram tills att han deltog på ett möte med det förbjudna Demokratiska Samhällspartiet (DTP).

Regeringen i Turkiet har även anklagat honom för kopplingar till PKK.

– I samma stund som jag sätter min fot i Turkiet skulle jag fängslas för en mycket lång tid, säger han till Expressen.

Han berättar att han fruktar att han ska utsättas för tortyr om han tvingas återvända till Turkiet.

Turkiet har krävt utlämning

Redan 2018 krävde Turkiet att Sverige skulle lämna ut Ragip Zarakolu. Landet lämnade över en arresteringsorder till Interpol. I Sverige har Högsta domstolen beslutat att det inte finns något lagligt stöd för att utvisa honom.

– Jag har aldrig gjort de handlingar jag anklagats för. Jag har däremot försvarat mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, säger han till Expressen.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen