SVERIGE: De pekas ut som Erdogans fiender

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att säga nej till en svensk-finsk ansökan till Nato.

Samtidigt har Turkiet begärt att ett 30-tal personer med påstådda kopplingar till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen lämnas ut av Sverige och Finland.

Abdullah Bozkur, en tidigare framgångsrik journalist på den turkiska tidningen Zaman, påstår att han är en av personerna som Erdogan vill att Sverige utvisar.

Han lever i Sverige med flyktingstatus sedan 2016.

Personlig rättprocess

– Presidenten Erdogan har personligen inlett en rättsprocess mot mig. Detta på grund av de kritiska artiklar jag har skrivit om honom och hans kopplingar till våldsamma jihadistgrupper som finns i Turkiet, säger han till DN.

Tidningen som Bozkur arbetade för har nära kopplingar till Gülenrörelsen. En rörelse som leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Vill skrämma journalister

Enligt Abdullah Bozkur handlar Erdogans utspel om att han vill skrämma kritiker och journalister till tystnad.

– Han skickar ett budskap till mig och andra ur diasporan om att vi inte ska känna oss säkra längre, att de kommer efter oss. Han drar sig inte för att utnyttja internationella samarbetsorgan som Nato och Interpol för att göra detta, säger han till DN.

Debattören pekas ut

En annan som uppges stå på Erdogans ”svarta lista” är debattören och förläggaren Ragip Zarakolu.

Han kom till Sverige 2012. I Turkiet gick karriären bra fram tills att han deltog på ett möte med det förbjudna Demokratiska Samhällspartiet (DTP).

Regeringen i Turkiet har även anklagat honom för kopplingar till PKK.

– I samma stund som jag sätter min fot i Turkiet skulle jag fängslas för en mycket lång tid, säger han till Expressen.

Han berättar att han fruktar att han ska utsättas för tortyr om han tvingas återvända till Turkiet.

Turkiet har krävt utlämning

Redan 2018 krävde Turkiet att Sverige skulle lämna ut Ragip Zarakolu. Landet lämnade över en arresteringsorder till Interpol. I Sverige har Högsta domstolen beslutat att det inte finns något lagligt stöd för att utvisa honom.

– Jag har aldrig gjort de handlingar jag anklagats för. Jag har däremot försvarat mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, säger han till Expressen.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen