SVERIGE: De pekas ut som Erdogans fiender

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att säga nej till en svensk-finsk ansökan till Nato.

Samtidigt har Turkiet begärt att ett 30-tal personer med påstådda kopplingar till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen lämnas ut av Sverige och Finland.

Abdullah Bozkur, en tidigare framgångsrik journalist på den turkiska tidningen Zaman, påstår att han är en av personerna som Erdogan vill att Sverige utvisar.

Han lever i Sverige med flyktingstatus sedan 2016.

Personlig rättprocess

– Presidenten Erdogan har personligen inlett en rättsprocess mot mig. Detta på grund av de kritiska artiklar jag har skrivit om honom och hans kopplingar till våldsamma jihadistgrupper som finns i Turkiet, säger han till DN.

Tidningen som Bozkur arbetade för har nära kopplingar till Gülenrörelsen. En rörelse som leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Vill skrämma journalister

Enligt Abdullah Bozkur handlar Erdogans utspel om att han vill skrämma kritiker och journalister till tystnad.

– Han skickar ett budskap till mig och andra ur diasporan om att vi inte ska känna oss säkra längre, att de kommer efter oss. Han drar sig inte för att utnyttja internationella samarbetsorgan som Nato och Interpol för att göra detta, säger han till DN.

Debattören pekas ut

En annan som uppges stå på Erdogans ”svarta lista” är debattören och förläggaren Ragip Zarakolu.

Han kom till Sverige 2012. I Turkiet gick karriären bra fram tills att han deltog på ett möte med det förbjudna Demokratiska Samhällspartiet (DTP).

Regeringen i Turkiet har även anklagat honom för kopplingar till PKK.

– I samma stund som jag sätter min fot i Turkiet skulle jag fängslas för en mycket lång tid, säger han till Expressen.

Han berättar att han fruktar att han ska utsättas för tortyr om han tvingas återvända till Turkiet.

Turkiet har krävt utlämning

Redan 2018 krävde Turkiet att Sverige skulle lämna ut Ragip Zarakolu. Landet lämnade över en arresteringsorder till Interpol. I Sverige har Högsta domstolen beslutat att det inte finns något lagligt stöd för att utvisa honom.

– Jag har aldrig gjort de handlingar jag anklagats för. Jag har däremot försvarat mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, säger han till Expressen.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska militärflyg har landat vid Medelhavet

2025 10 31

Ryska militärflyg har landat på en militärbas vid Medelhavet.

Planen har under flera dagars tid flugit in till flygbasen Khmeimim i Latakia.

Basen ligger i västra Syrien och beskrivs som en signal på att Moskva planerar att få ökat inflytande i Mellanöstern efter att den tidigare syriske diktatorn Bashar al-Assad störtats.

Inflygningarna markerar en ny förändring efter att Ryssland haft ett halvår långt uppehåll när det gäller militära flygningar till Syrien, rapporterar Kyiv Independent.

Källa bekräftar

Det är spårningsdata från sajten Flightradar24 som avslöjat att de ryska planen börjat flyga till basen vid Medelhavet igen.

En källa som beskrivs som nära Kreml har även bekräftat att flygningarna återupptagits, uppger Bloomberg.

Avslöjandet sker kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin fått besök av sin syriska motsvarighet Ahmed al-Sharaa i Moskva.

Bland annat ska den ryska militärbasen i Khmeimim och Tartus, som är deras enda marina anläggningar vid Medelhavet, ha diskuterats.

– Putin hyllade den "vänskapliga" relationen mellan Syrien och Ryssland under mötet. Den syriske ledaren sa i sin tur att hans regering kommer att respektera alla tidigare ingångna avtal och sträva efter att fastställa en ny karaktär för de bilaterala relationerna, uppgav den ryska statliga nyhetsbyrån Tass efteråt.

LÄS OCKSÅ: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Vill stärka sin position

Ryssland har på flera sätt försökt stärka sitt fäste i Mellanöstern den senaste tiden.

Bland annat har Moskva fördjupat sitt militära samarbete och inrättat en ömsesidig försvarspakt med Iran.

Samtidigt har den iranska regimen varit i gungning efter att USA inledde bombanfall mot iranska kärnkraftsanläggningar i somras. 

Läs mer om säkerhetsläget här:

Stor ukrainsk attack mot ockuperade Krym

Utspelet från Medvedev – Natoland kan "försvinna"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31okt2025

JUST NU: Tyskland slår till mot ryska ”engångsagenter”

2025 10 31

Ryska ”engångsagenter” utgör ett hot mot Europas säkerhet.

Det slår Tyskland fast.

De europeiska politikerna har inte haft något svar på hur man ska bemöta den ryska strategin, där människor med koppling till Ryssland anlitas som en del av hybridkrigföringen mot Europa.

– Sabotörer av denna typ är kända som "lågnivåagenter" och är inte professionella spioner utan anlitas vanligtvis för små summor för att utföra mindre sabotagehandlingar, uppger Euronews.

– Efter att ha slutfört ett uppdrag "kasseras" de av de utländska operatörerna – troligen Ryssland och dess allierade – och används sällan igen.

Ny handlingsplan

De ryska "engångsagenterna" utgör ett hot mot den inre och yttre säkerheten i Europa.

Det är också svårt att avslöja dem.

Nu tillkännager Tysklands förbundskansler Friedrich Merz en ny omfattande handlingsplan för att motverka fenomenet.

Planen ska ses över av det nationella säkerhetsrådet.

– Innan försvar kan sättas in är det viktigt att definiera vilka åtgärder som räknas som hybridkrigföring, uppger Euronews.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Varnar för förseningar

Analytiker menar att olika typer av attacker med kopplingar till Ryssland måste ses som hybridattacker.

– Incidenter som bränder, explosioner, olyckor, attacker, pro-ryska evenemang eller offentlig graffiti bör i allt högre grad bedömas som hybridoperationer, säger den österrikiske desinformationsanalytikern Dietmar Pichler, rapporterar Euronews.

Analytikern varnar också för att Europa måste svara snarast och att förseningar kan göra det svårare att komma åt problemen.

Kan misstolkas

Han framhåller också att det är viktigt att europeiska motaktioner inte kan misstolkas som offensiva attacker, utan endast försvarshandlingar.

– Om myndigheter inte kommunicerar tydligt – till exempel genom att förklara att åtgärderna är defensiva, inte offensiva – kan det orsaka stora problem i informationskriget, säger Dietmar Pichler.

Den senaste tidens ökning av luftrumskränkningar med ryska drönare belyser utmaningen.

– Att skjuta ner innebär alltid en risk för upptrappning, säger den tyska terrorismexperten Peter Neumann.

Läs mer: Ryssland bekräftar jätteproblem – går fyra gånger långsammare

Foto: No 10 resp President of Russia Office

Text: Redaktionen