SVERIGE: De pekas ut som Erdogans fiender

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att säga nej till en svensk-finsk ansökan till Nato.

Samtidigt har Turkiet begärt att ett 30-tal personer med påstådda kopplingar till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen lämnas ut av Sverige och Finland.

Abdullah Bozkur, en tidigare framgångsrik journalist på den turkiska tidningen Zaman, påstår att han är en av personerna som Erdogan vill att Sverige utvisar.

Han lever i Sverige med flyktingstatus sedan 2016.

Personlig rättprocess

– Presidenten Erdogan har personligen inlett en rättsprocess mot mig. Detta på grund av de kritiska artiklar jag har skrivit om honom och hans kopplingar till våldsamma jihadistgrupper som finns i Turkiet, säger han till DN.

Tidningen som Bozkur arbetade för har nära kopplingar till Gülenrörelsen. En rörelse som leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Vill skrämma journalister

Enligt Abdullah Bozkur handlar Erdogans utspel om att han vill skrämma kritiker och journalister till tystnad.

– Han skickar ett budskap till mig och andra ur diasporan om att vi inte ska känna oss säkra längre, att de kommer efter oss. Han drar sig inte för att utnyttja internationella samarbetsorgan som Nato och Interpol för att göra detta, säger han till DN.

Debattören pekas ut

En annan som uppges stå på Erdogans ”svarta lista” är debattören och förläggaren Ragip Zarakolu.

Han kom till Sverige 2012. I Turkiet gick karriären bra fram tills att han deltog på ett möte med det förbjudna Demokratiska Samhällspartiet (DTP).

Regeringen i Turkiet har även anklagat honom för kopplingar till PKK.

– I samma stund som jag sätter min fot i Turkiet skulle jag fängslas för en mycket lång tid, säger han till Expressen.

Han berättar att han fruktar att han ska utsättas för tortyr om han tvingas återvända till Turkiet.

Turkiet har krävt utlämning

Redan 2018 krävde Turkiet att Sverige skulle lämna ut Ragip Zarakolu. Landet lämnade över en arresteringsorder till Interpol. I Sverige har Högsta domstolen beslutat att det inte finns något lagligt stöd för att utvisa honom.

– Jag har aldrig gjort de handlingar jag anklagats för. Jag har däremot försvarat mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, säger han till Expressen.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen