SVERIGE: De pekas ut som Erdogans fiender

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att säga nej till en svensk-finsk ansökan till Nato.

Samtidigt har Turkiet begärt att ett 30-tal personer med påstådda kopplingar till terrorklassade PKK och den så kallade Gülenrörelsen lämnas ut av Sverige och Finland.

Abdullah Bozkur, en tidigare framgångsrik journalist på den turkiska tidningen Zaman, påstår att han är en av personerna som Erdogan vill att Sverige utvisar.

Han lever i Sverige med flyktingstatus sedan 2016.

Personlig rättprocess

– Presidenten Erdogan har personligen inlett en rättsprocess mot mig. Detta på grund av de kritiska artiklar jag har skrivit om honom och hans kopplingar till våldsamma jihadistgrupper som finns i Turkiet, säger han till DN.

Tidningen som Bozkur arbetade för har nära kopplingar till Gülenrörelsen. En rörelse som leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.

Vill skrämma journalister

Enligt Abdullah Bozkur handlar Erdogans utspel om att han vill skrämma kritiker och journalister till tystnad.

– Han skickar ett budskap till mig och andra ur diasporan om att vi inte ska känna oss säkra längre, att de kommer efter oss. Han drar sig inte för att utnyttja internationella samarbetsorgan som Nato och Interpol för att göra detta, säger han till DN.

Debattören pekas ut

En annan som uppges stå på Erdogans ”svarta lista” är debattören och förläggaren Ragip Zarakolu.

Han kom till Sverige 2012. I Turkiet gick karriären bra fram tills att han deltog på ett möte med det förbjudna Demokratiska Samhällspartiet (DTP).

Regeringen i Turkiet har även anklagat honom för kopplingar till PKK.

– I samma stund som jag sätter min fot i Turkiet skulle jag fängslas för en mycket lång tid, säger han till Expressen.

Han berättar att han fruktar att han ska utsättas för tortyr om han tvingas återvända till Turkiet.

Turkiet har krävt utlämning

Redan 2018 krävde Turkiet att Sverige skulle lämna ut Ragip Zarakolu. Landet lämnade över en arresteringsorder till Interpol. I Sverige har Högsta domstolen beslutat att det inte finns något lagligt stöd för att utvisa honom.

– Jag har aldrig gjort de handlingar jag anklagats för. Jag har däremot försvarat mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, säger han till Expressen.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen