SVERIGE: Covid-19 ökar igen – ett län sticker ut

2022 10 27

Smittspridningen i Norrbotten är anmärkningsvärt hög jämfört med resten av landet.

Folkhälsomyndigheten varnar för att smittspridningen av covid-19 åter kan komma att öka under hösten.

På flera platser i landet sker det redan, och i Norrbotten är läget för tillfället värst i Sverige, rapporterar SVT.

Där ligger man över rikssnittet och Kalix sjukhus fylls på med covidpatienter.

– Vi har ju legat under rikssnittet sedan midsommar men förra veckan såg vi ett hack uppåt. Men om det är en trend återstår att se, säger smittskyddsläkaren Anders Nystedt till kanalen.

Dubblering av fallen

För två veckor sedan hade 57 personer testat positivt för covid-19 i Norrbotten.

Veckan därpå skedde en fördubbling av fallen.

– Jag tror att det kan bero på klustersmitta som upptäckts i Haparanda och Kalix, säger Anders Nystedt.

Klustersmittan har drabbat sjukhuset i Kalix hårt.

– En tredjedel av våra inlagda patienter har insjuknat och även personal är sjuk i covid-19, säger Therese Sundbom, verksamhetschef för internmedicin vid sjukhuset, till SVT.

Ny variant sprids

Samtidigt sprids en ny variant av omikron som fruktas vara mer smittsam och ha lättare för att ta sig igenom immunförsvaret är tidigare varianter.

Varianten kallas BQ.1 och har snabbt tagit sig fram i EU och USA de senaste veckorna.

– Det är troligt att den kan komma att dominera i Sverige, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, till TT enligt Dagens Nyheter.

Arbetar utifrån tre scenarier

På Folkhälsomyndighetens hemsida beskriver myndigheten att man arbetar utifrån tre scenarier.

Ett där smittspridningen avtar och två där det sker en ökning av nya fall, där sannolikt en ny virusvariant tar över en stor del av spridningen.

– Eftersom det finns så många osäkerhetsfaktorer kring smittspridningens utveckling är scenarierna mycket svåra att beräkna. Det gäller särskilt egenskaperna hos eventuella nya virusvarianter, vilket påverkar när de skulle kunna ta över och hur snabbt det skulle ske, säger enhetschef Lisa Brouwers i ett pressmeddelande.

Rekommenderar fjärde dos

I början av månaden påminde Folkhälsomyndigheten ånyo om betydelsen av att vaccinera sig.

– Den fjärde vaccindosen mot covid-19 ger personer som är 65 år och äldre ett högt och viktigt skydd mot allvarlig sjukdom och död, framhåller FHM och hänvisar till en ny rapport som myndigheten har tagit fram.

– Studien visar att vaccinationerna minskar risken för allvar­lig sjukdom och död till följd av covid-19. Kunskapen om skyddseffektens varaktighet är något som vi använder för att planera den lämpligaste tidpunkten för påfyllnadsdoser. I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, vaccinerar sig med en ny påfyllnadsdos, säger utredaren Jerker Jonsson i ett pressmeddelande.

Foto: Maxime

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen