SVERIGE: Bransch i behov av personal – “samhällsviktigt jobb”

2023 04 16

Det råder brist på meteorologer i Sverige.

Det finns för få meteorologer i Sverige och intresset för att utbilda sig är svagt.

Behovet gäller såväl meteorologer som arbetar med prognoser för allmänheten och försvaret som sakkunniga om klimatförändringar.

Nu uppmanas fler att överväga yrket, rapporterar SR.

– Det är kanske ett lite nischat yrke, så att folk kanske inte riktigt tänker på det. Att man inte vet vad en meteorolog är. Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI.

Ingen ökning

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

I takt med uppmärksamheten som klimatkrisen ges behövs kompetens inom det området.

– Vi får ju kompetens inom klimatvetenskap också. Det har inte blivit någon ökning av sökande till programmen trots att det är en väldigt relevant fråga, fortsätter Schildt.

Stor brist

Ett av de lärosäten där det går att utbilda sig till meteorolog är Stockholms universitet.

Universitetet har tidigare uppmärksammat den stora bristen, och beklagar situationen.

– I Sverige råder en stor brist på prognosmeteorologer både inom Försvaret och på SMHI. Detta beror till stor del på att antalet studenter på kandidatprogrammen i meteorologi har minskat under de senaste femton åren, förklarar Stockholms universitet.

Yrkeslärare saknas

Ett annat yrke som är i behov av personal är yrkeslärare.

Inom kategorin uppges många arbetsgivare mena att det är svårt att hitta personal.

– Stor brist uppges för personer med yrkeslärarutbildning där 9 av 10 arbetsgivare rapporterar dålig tillgång till utbildade sökande, framhåller Statistiska centralbyrån.

Ingenjörer efterfrågas

SCB bedömer även att det kommer att finnas en stor efterfrågan på ingenjörer under de kommande åren.

– Arbetsgivarna uppger svårigheter att hitta nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer inom teknisk fysik samt maskin-, fordons- och farkostteknik. Flera av dessa är bland de utbildningsgrupper där efterfrågan förväntas öka som mest under de kommande tre åren, förklarar SCB.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen