Det finns för få meteorologer i Sverige och intresset för att utbilda sig är svagt.

Behovet gäller såväl meteorologer som arbetar med prognoser för allmänheten och försvaret som sakkunniga om klimatförändringar.

Nu uppmanas fler att överväga yrket, rapporterar SR.

– Det är kanske ett lite nischat yrke, så att folk kanske inte riktigt tänker på det. Att man inte vet vad en meteorolog är. Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI.

Ingen ökning

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

I takt med uppmärksamheten som klimatkrisen ges behövs kompetens inom det området.

– Vi får ju kompetens inom klimatvetenskap också. Det har inte blivit någon ökning av sökande till programmen trots att det är en väldigt relevant fråga, fortsätter Schildt.

Stor brist

Ett av de lärosäten där det går att utbilda sig till meteorolog är Stockholms universitet.

Universitetet har tidigare uppmärksammat den stora bristen, och beklagar situationen.

– I Sverige råder en stor brist på prognosmeteorologer både inom Försvaret och på SMHI. Detta beror till stor del på att antalet studenter på kandidatprogrammen i meteorologi har minskat under de senaste femton åren, förklarar Stockholms universitet.

Yrkeslärare saknas

Ett annat yrke som är i behov av personal är yrkeslärare.

Inom kategorin uppges många arbetsgivare mena att det är svårt att hitta personal.

– Stor brist uppges för personer med yrkeslärarutbildning där 9 av 10 arbetsgivare rapporterar dålig tillgång till utbildade sökande, framhåller Statistiska centralbyrån.

Ingenjörer efterfrågas

SCB bedömer även att det kommer att finnas en stor efterfrågan på ingenjörer under de kommande åren.

– Arbetsgivarna uppger svårigheter att hitta nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer inom teknisk fysik samt maskin-, fordons- och farkostteknik. Flera av dessa är bland de utbildningsgrupper där efterfrågan förväntas öka som mest under de kommande tre åren, förklarar SCB.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen