Det finns för få meteorologer i Sverige och intresset för att utbilda sig är svagt.

Behovet gäller såväl meteorologer som arbetar med prognoser för allmänheten och försvaret som sakkunniga om klimatförändringar.

Nu uppmanas fler att överväga yrket, rapporterar SR.

– Det är kanske ett lite nischat yrke, så att folk kanske inte riktigt tänker på det. Att man inte vet vad en meteorolog är. Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI.

Ingen ökning

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

I takt med uppmärksamheten som klimatkrisen ges behövs kompetens inom det området.

– Vi får ju kompetens inom klimatvetenskap också. Det har inte blivit någon ökning av sökande till programmen trots att det är en väldigt relevant fråga, fortsätter Schildt.

Stor brist

Ett av de lärosäten där det går att utbilda sig till meteorolog är Stockholms universitet.

Universitetet har tidigare uppmärksammat den stora bristen, och beklagar situationen.

– I Sverige råder en stor brist på prognosmeteorologer både inom Försvaret och på SMHI. Detta beror till stor del på att antalet studenter på kandidatprogrammen i meteorologi har minskat under de senaste femton åren, förklarar Stockholms universitet.

Yrkeslärare saknas

Ett annat yrke som är i behov av personal är yrkeslärare.

Inom kategorin uppges många arbetsgivare mena att det är svårt att hitta personal.

– Stor brist uppges för personer med yrkeslärarutbildning där 9 av 10 arbetsgivare rapporterar dålig tillgång till utbildade sökande, framhåller Statistiska centralbyrån.

Ingenjörer efterfrågas

SCB bedömer även att det kommer att finnas en stor efterfrågan på ingenjörer under de kommande åren.

– Arbetsgivarna uppger svårigheter att hitta nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer inom teknisk fysik samt maskin-, fordons- och farkostteknik. Flera av dessa är bland de utbildningsgrupper där efterfrågan förväntas öka som mest under de kommande tre åren, förklarar SCB.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

– Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

– Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet. 

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt. 

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen