SVERIGE: Böter införs på Ica

2023 09 15

Nu har Ica fått nog.

Kriminaliteten i Sverige har gått långt över gränsen.

Det anser bland annat Andreas Blyger, en av Icas många handlare.

Han driver en butik strax söder om Stockholm och har tidigare gått ut i medierna och berättat hur hans personal hotats med pistol och hur snatterierna eskalerat.

Till och med dödsskjutningar i området påverkar affärerna. Enligt Andreas Blyger vågar folk inte komma och handla på kvällarna längre, rapporterar Dagens industri.

Och idag är det värre än någonsin, berättar Anders Blyger.

– Det är jätteotryggt. Vi märker ett vikande kundunderlag på kvällarna, säger han till tidningen.

Böter införs

Återkommande slår dessutom stöldligor till mot Ica-butiken.

Ordningsvakter har varit på plats tidigare – men det har man inte längre tillstånd för.

Istället har polisiär närvaro aktualiserats.

Och det ger effekt.

Rent konkret innebär det att polisen bötfäller personer direkt i butiken om de upptäcker lagbrott, vilket brukar benämnas som “snabbare lagföring”.

– Det är positivt. Annars upplever jag att det mesta läggs ned på grund av att stöldgodset är av ringa värde eller på grund av straffrabatt då det finns andra brott, säger Anders Blyger.

"Satt i system"

Anders Blyger är inte den enda Ica-handlaren i Sverige som har haft problem med våld och stölder det senaste året.

Tidigare i år gick exempelvis Ulf Svensson, som driver Ica Aptiten på Södermalm, ut med att man hastigt tvingades stänga snabbkassorna.

Han menar att det går ut “enorma mängder bakvägen”.

– De som har satt det här i system verkar tycka att det är legalt att stjäla i de här kassorna. Man har ju “glömt” en vara och “oj, den registrerades inte”, uppgav Ulf Svensson till Dagens Nyheter i våras.

"Blivit normaliserat"

Andra Ica-handlare har fått plocka bort vissa produkter.

Exempelvis låser man in det dyraste köttet så att kunderna måste kontakta personal om de vill köpa varorna.

– Det har blivit normaliserat i Sverige idag att jag som handlare inte kan ha fint nötkött i mina diskar, säger Cecilia Stanell, Ica-handlare i Västerås, till Sveriges Radio.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen


JUST NU: “Störig” funktion i bilar tas bort

2025 07 18

Den omtalade pekskärmen bredvid ratten kan bli historia i svenska bilar.

Funktionen anses av många störig och distraherande.

– Det är inte så förvånande att inbyggda digitala skärmar i bilen är en distraktion säger Jacob Sidenvall från riksförbundet M Sverige. 

– Mobiltelefonanvändning ger böter i trafiken men idag kommer meddelanden och information upp även på bilens skärm, som bara blir större och större.

Tillverkare säger nej

Nu kan den kritiserade skärmen vara på väg att försvinna helt.

Åtminstone i bilar som eftersträvar högsta betyg av den europeiska bilsäkerhetsorganisationen Euro NCAP, uppger M Sverige.

Funktionen kommer istället att ersättas av den klassiska fysiska knappen.

– Det är glädjande att säkerhetsmedvetenheten ökat och att biltillverkare redan meddelat att de kommer att återgå till knappar för kontrollpaneler säger Jacob Sidenvall. 

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Stjäl uppmärksamhet från vägen

Ett av problemen som pekas ut med skärmarna är tiden som föraren lägger ned på att hantera den.

Den som kör i 60 kilometer i timmen hinner 30 meter på blott två sekunder. Och enligt en norsk studie använder förare i snitt 23,5 sekunder för att exempelvis byta låt på musikspelaren.

Hela 10,2 sekunder, uppdelat på flera kortare blickar, lades på att titta på skärmen.

– Att justera saker via skärm tar mycket mer tid och uppmärksamhet jämfört med att göra det med en fysisk knapp eller ett vred, säger Jacob Sidenvall.

Han tillägger:

– Det är inte så konstigt. Den digitala miljön är mindre förutsägbar än en knapp som sitter där den sitter, och väldigt ofta tvingas blicken bort från trafiksituationen för att se till så att fingrarna hamnat rätt. Det blir en distraktion i flera moment: först vänds blicken mot skärmen, sedan flyttas handen tillsammans med blicken och sist måste man ofta använda synen för att bekräfta att man fått till rätt inställning.

LÄS MER: Biljätte störtdyker på börsen

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen


JUST NU: Höstfenomen slår till mot Sverige – mitt i sommarvädret

2025 07 18

Ett för årstiden ovanligt fenomen slår mot nästan hela landet.

På flera håll i framför allt södra halvan av landet har regnet periodvis vräkt ned de senaste veckorna.

I Löten i Dalarna kom exempelvis 30 millimeter regn – bara på midsommar. En och en halv vecka senare föll lika mycket regn igen.

Det är inga rekord, men det har kommit ungefär 30–40 procent mer än vad man hade räknat med, säger Sverker Hellström som är klimatolog på SMHI till Aftonbladet.

Ovanligt fenomen har inträffat

Trots skyfallen var juni totalt sett torrare än normalt, åtminstone när det gäller Götaland.

Nu varnar Sveriges geologiska undersökning för ovanligt låga grundvattennivåer – i stora delar av Sverige.

Ett fenomen som vanligtvis inte inträffar förrän på hösten. Förklaringen är att det inte regnat och snöat tillräckligt mycket under vintern och våren.

Nivåerna är mycket under de normala för årstiden i större delen av Götaland, samt i östra Svealand och i vissa delar av Norrland, framhåller myndigheten.

Kan tvingas hämta vatten

Det är framför allt små magasin hushållen med egenborrade brunnar som drabbas värst.

Om brunnarna sinar riskerar många att drabbas. Då kan folk behöva hämta vatten på andra håll.

– Drygt en miljon permanentboende personer är beroende av enskild vattenförsörjning. Ungefär lika många fritidsboende får sitt vatten från egen brunn, påpekar SGU.

Även nivåerna i de stora magasinen som står för kommunal vattenförsörjning har sjunkit till låga nivåer, bland annat på Gotland, Öland och i Blekinge.

Och det väntas bli värre.

– Just nu ser vi nivåer som motsvarar kanske de lägsta nivåerna vi brukar se på året, men i och och med att vi har en bra bit kvar innan vi får en återfyllning av magasinen kan vi förvänta oss att det sjunker ytterligare, säger Erik Öhman, hydrolog på SGU, till SR.

Foto: Sveriges geologiska undersökning

Text: Redaktionen