– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas  och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Meller­sta Norrland respektive Öster­götland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. ­Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten

JUST NU: Stort besked från Nordens länder – Natochefen imponerad

2025 11 13

De nordiska länderna går samman med de baltiska länderna.

Det handlar om ett omfattande nytt stöd till Ukraina.

De ukrainska soldaterna fortsätter att strida mot ryska styrkor – som just nu trycker på ordentligt kring Pokrovsk i de östra delarna av landet.

På torsdagen går de nordiska länderna samman med de baltiska länderna för ett nytt stort stödpaket till Ukraina, rapporterar Euronews.

Stort stödpaket

Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen har gått samman för att skicka ett nytt stödpaket med militärt materiel till Ukraina.

Stödpaketet är värt omkring 500 miljoner dollar – knappt fem miljarder svenska kronor – och utgår från det så kallade PURL-initiativet där Ukrainas allierade finansierar amerikanska vapen som skickas till det krigshärjade landet.

Natochefen imponerad

Natochefen Mark Rutte tycks vara imponerad av de nordiska och baltiska länderna.

– Våra nordiska och baltiska allierade intensifierar sina insatser för att finansiera ytterligare ett paket med kritisk militär utrustning till Ukraina, säger han enligt Euronews.

– Denna utrustning är oerhört viktig när Ukraina går in i vintermånaderna och leveranser genom PURL flödar in i Ukraina.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Så mycket från Sverige

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med cirka 90 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina. 

“Kommer fortsätta”

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterar dagens besked.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland, säger han.

– Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Magnus Liljegren regeringskansliet

Text: Redaktionen

Flamingomissiler har slagit ner – Ryssland kan inte försvara sig

2025 11 13

Ukraina har gått till attack.

På torsdagen meddelar landets militär att dess styrkor har attackerat en oljeterminal på den ryskockuperade Krymhalvön och en oljedepå i Zaporizjzjaregionen.

Dessutom rapporteras det om flera explosioner i den ryska staden Orjol, som är belägen 350 kilometer söder om Moskva.

Avancerade kryssningsrobotar

Enligt uppgift ska Ukraina ha använt sig av långräckviddiga kryssningsrobotar av modellen Flamingo i attacken mot Orjol. Det ukrainsktillverkade vapnet anses för närvarande vara landets mest avancerade kryssningsrobot.

Drönare och robotar har även avfyrats mot militära mål i andra ryska regioner.

– Ukrainas generalstab bekräftar att samordnade attacker har genomförts mot ett dussintals militära och logistiska anläggningar över hela Ryssland och ockuperade ukrainska territorier, rapporterar Kyiv Post.

Skadeomfattningen av attacken utreds för närvarande, uppger generalstaben.

LÄS MER: ”Alla förbereder sig för krig” – Putinallierad slår larm 

Kan inte försvara sig

De senaste månaderna har Ukraina utfört flera framgångsrika luftattacker mot ryska energi- och försvarsanläggningar. Konsekvenserna märks redan – den ryska oljeproduktionen har minskat kraftigt efter att flera raffinaderier slagits ut.

Flera experter och bedömare menar att Ryssland har svårt att försvara sig mot angreppen. Landets luftförsvar har försvagats kraftigt av korruption, en pressad ekonomi och det utdragna kriget i Ukraina.

Att Ryssland dessutom är världens största land till ytan försvagar försvarsförmågan ytterligare, konstaterar Anders Puck Nielsen, militäranalytiker vid den danska försvarsakademin.

– Ryssland har svårt att försvara sig mot Ukrainas attacker, och det finns flera anledningar till det. För det första är Ryssland ett enormt land med många olika mål. För det andra har Ukraina fått längre räckvidd på sina vapen, säger han till TV2.

LÄS OCKSÅ: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Ukrainas generalstab

Text: Redaktionen