– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas  och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Meller­sta Norrland respektive Öster­götland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. ­Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen