– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas  och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Meller­sta Norrland respektive Öster­götland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. ­Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten

Åskoväder på gång – flera län pekas ut

2026 06 26

Väderrekord kan slås när de södra delarna av landet får extremt höga temperaturer, enligt flera meteorologer.

Samtidigt visar prognosen att åskoväder kan dra in över flera områden i mellersta och södra Sverige under helgen, enligt elnätsbolaget Ellevio som nu går ut och höjer beredskapen i flera län.

– Ellevio förstärker beredskapen i flera av bolagets nätområden för att snabbt kunna hantera eventuella störningar i strömförsörjningen, uppger bolaget i ett uttalande inför helgen.

Flera län

De områden som pekas ut av elnätsbolaget, och där beredskapen nu höjs, är Värmland, Dalarna, Bergslagen, Skaraborg och Västkusten.

– Ellevios driftcentral följer väderläget löpande och extra resurser finns redo i fält om fel skulle uppstå, framhåller företaget.

Prognosen är ännu osäker och det är oklart om och var åskovädret slår till.

Därför råder elnätsbolaget sina kunder att följa väderutvecklingen och hålla sig uppdaterade via företagets hemsida vid eventuella strömavbrott.

– Vid åska är det bra att dra ur känslig elektronik. Nedfallna ledningar ska alltid betraktas som strömförande och får inte röras eller närmas, råder Ellevio.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

SMHI

SMHI:s prognos visar att det finns risk för åska under helgen. Under morgondagen drar en front fram norrut över landet.

– Längs med fronten väntas skurar som kan vara tidvis kraftiga med åska, uppger väderinstitutet.

– Under söndagen fortsätter fronten med sina skurar norrut upp över Norra Norrland. Samtidigt närmar sig svalare luft långsamt västerifrån, och i samband med det kan det under söndagen även uppstå åskskurar i Götaland och Svealand.

Säkra vid åska

Ellevio ger flera råd för hur svenska folket kan minska risken att skadas eller drabbas av skador på egendom vid åska.

- Kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar och se över din elektriska anläggning regelbundet. 

- Dra gärna ut kontakter till hemmets elektriska apparater. Viss elektronisk utrustning kan vara svår att koppla ur. Då finns det så kallade åsk- och överspänningsskydd som kan monteras direkt i vägguttagen eller fast i elcentral. Tänk på att fasta åskskydd måste installeras av en elinstallatör.

- Undvik att använda elektriska apparater under åskväder, till exempel telefoner som är anslutna till laddare eller ett telefonjack.

- Stanna inomhus under åskväder och undvik kontakt med metallföremål eftersom de kan fungera som ledare för elektricitet.

- Bada inte eftersom vattnet leder ström. Vistas heller inte under höga föremål som till exempel träd, stolpar och flaggstänger. Vänta också med att duscha eller bada inomhus.

Källa: Ellevio

Andra läser: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen