– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Mellersta Norrland respektive Östergötland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäkerhetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen