– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Mellersta Norrland respektive Östergötland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäkerhetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen