SVERIGE: Bilister rasar – “Det är uselt”

2024 04 13

Hård kritik riktas mot kvaliteten på de svenska vägarna.

Efter en hård vinter har Trafikverket menat att väderförutsättningarna har slitit på vägarna.

Många potthål och andra problem har uppmärksammats under vintern och våren.

Stark kritik riktas mot Trafikverkets hantering av situationen.

“Det är uselt”

På väg 240 mellan Molkom och Väse i Värmland har lagningar som gjordes för bara en månad sedan redan börjat brista.

Det får bilisterna att gå i taket.

– Det här var ju lagat för ett tag sedan, men det gick ju upp ganska fort. Det här är rent ut sagt uselt. Man åker och saxar och åker slalom mellan hålen här, säger Carola Jägerpihl, en bilist som fått punktering på grund av vägunderlaget, till Sveriges Radio.

Blir större och större

Carola är en av många bilister som har varit bekymrade över väglaget i år.

Det har inte hört till ovanligheterna för mekaniker att få besök gällande problem som uppstått på grund av potthål.

– Rätt vad det är så är man ju där i, och hållen blir ju bara större och större, fortsätter Jägerpihl.

Pekar på nonchalans

Riksförbundet M Sverige har märkt av stor frustration.

– Många upprörda bilister har hört av sig till M Sverige efter senvinterns potthålskaos, framhåller riksförbundet.

– Utöver potthålen i sig stör sig bilisterna på vad de upplever vara en nonchalans från Trafikverkets sida. Särskilt efter att en företrädare för Trafikverket yttrade att potthålsproblematiken inte har ”ett dugg med vägunderhåll att göra. Det har med väder, vind och vatten att göra”.

Avvisar beskrivningen

Vidare håller inte M Sverige med Trafikverket i deras analys av situationen.

– M Sverige avvisar Trafikverkets beskrivning. Problemen med potthål och guppiga vägar beror nämligen inte bara på ett mer oförutsägbart vinterklimat.

– På två sätt hänger de i stället ihop med det bristande vägunderhållet. Det första problemet är att Trafikverket i många fall dröjer för länge med att förnya slitlagret genom så kallad underhållsbeläggning.

– Många av de svenska vägarna har passerat sin tekniska livslängd och skulle för länge sedan ha behövt mer genomgripande åtgärder i vägkroppen.

Foto: O. Augustijn

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade.

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad.

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen