SVERIGE: Bilister rasar – “Det är uselt”

2024 04 13

Hård kritik riktas mot kvaliteten på de svenska vägarna.

Efter en hård vinter har Trafikverket menat att väderförutsättningarna har slitit på vägarna.

Många potthål och andra problem har uppmärksammats under vintern och våren.

Stark kritik riktas mot Trafikverkets hantering av situationen.

“Det är uselt”

På väg 240 mellan Molkom och Väse i Värmland har lagningar som gjordes för bara en månad sedan redan börjat brista.

Det får bilisterna att gå i taket.

– Det här var ju lagat för ett tag sedan, men det gick ju upp ganska fort. Det här är rent ut sagt uselt. Man åker och saxar och åker slalom mellan hålen här, säger Carola Jägerpihl, en bilist som fått punktering på grund av vägunderlaget, till Sveriges Radio.

Blir större och större

Carola är en av många bilister som har varit bekymrade över väglaget i år.

Det har inte hört till ovanligheterna för mekaniker att få besök gällande problem som uppstått på grund av potthål.

– Rätt vad det är så är man ju där i, och hållen blir ju bara större och större, fortsätter Jägerpihl.

Pekar på nonchalans

Riksförbundet M Sverige har märkt av stor frustration.

– Många upprörda bilister har hört av sig till M Sverige efter senvinterns potthålskaos, framhåller riksförbundet.

– Utöver potthålen i sig stör sig bilisterna på vad de upplever vara en nonchalans från Trafikverkets sida. Särskilt efter att en företrädare för Trafikverket yttrade att potthålsproblematiken inte har ”ett dugg med vägunderhåll att göra. Det har med väder, vind och vatten att göra”.

Avvisar beskrivningen

Vidare håller inte M Sverige med Trafikverket i deras analys av situationen.

– M Sverige avvisar Trafikverkets beskrivning. Problemen med potthål och guppiga vägar beror nämligen inte bara på ett mer oförutsägbart vinterklimat. 

– På två sätt hänger de i stället ihop med det bristande vägunderhållet. Det första problemet är att Trafikverket i många fall dröjer för länge med att förnya slitlagret genom så kallad underhållsbeläggning.

– Många av de svenska vägarna har passerat sin tekniska livslängd och skulle för länge sedan ha behövt mer genomgripande åtgärder i vägkroppen.

Foto: O. Augustijn

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen