SVERIGE: Besvärande uppgifter gällande skolbarn

2023 04 27

Römosseskolan i Göteborg stängdes ner av Skolinspektionen vid årsskiftet 2022.

Kommunen vet inte vart barnen har tagit vägen, och Skolinspektionen kräver nu att Göteborgs kommun tar reda på var barnen är.

Kravet handlar även om att säkra barnens rätt till utbildning, och att skolplikten efterföljs, uppger Expressen.

– Se till att samtliga de 32 barn som omnämns i kommunens sammanställning och som är folkbokförda i Göteborgs kommun är placerade vid en skolenhet och påbörjar sin skolgång, framhåller Skolinspektionen.

Dömdes till fängelse

Beslutet om att återkalla Föreningen Framtidsskolan, som drev Römosseskolan, togs av Skolinspektionen redan 2021.

Den tidigare rektorn Abdirizak Waberi har utretts och dömts till fängelse för såväl grov förskingring som flera allvarliga bokföringsbrott.

Flera av de inblandade styrelseledamöterna har bedömts vara olämpliga för att bedriva skolverksamhet.

Kan få sanktioner

De berörda eleverna gick tidigare på Römosseskolan, Lilla Römosseskolan och Römosseskolan Agnesberg, men nu vet inte kommunen var de befinner sig.

Skolinspektionen understryker att kommunen måste åtgärda problemet senast den 22 september, annars kan den mötas av sanktioner.

Kommunen hävdar att de gjort flera försök att ta reda på var barnen är.

Skyldiga att erbjuda

Efter att skolan stängdes ner meddelade Skolinspektionen att elevernas hemkommun har en skyldighet att erbjuda eleverna utbildning i en annan kommunal skola.

– Eleverna och deras föräldrar kan också i mån av plats välja en fristående skola, framhöll Skolinspektionen. Det är viktigt att varje elev i samråd med sin hemkommun så snabbt som möjligt får sin fortsatta utbildning tryggad. 

Skolplikt gäller

I Sverige har barn skolplikt från och med sex års ålder.

– Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl att vara frånvarande, till exempel sjukdom eller beviljad ledighet, förklarar Skolverket.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen