SVERIGE: Bekymmersam utveckling för män i relationer

2023 06 25

Mängder av samtal kommer in till en nystartad stödlinje.

Sveriges första nationella stödlinje för män startade i februari månad och drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid.

Initialt rör det sig om ett pilotprojekt som ska hålla på i ett år.

Stödlinjen har redan fått in fler samtal från män än vad kvinnofridslinjen fick under hela förra året, dit män hänvisats tidigare, rapporterar Sveriges Radio.

– Det visar på att behovet för stöd finns och att behovet att kunna prata med någon om det man varit utsatt för finns, framhåller projektansvarig Chris-Emelie Denstedt.

“Män pratar inte”

Denstedt understryker vidare att det finns ett behov av en stödlinje som tydligt riktar sig till män.

Hon får stöd av Gloria Macassa vid högskolan i Gävle som forskat om våldsutsatta mäns hälsa.

– Vad vi ser generellt är att män pratar inte om våld, det kanske är dags också att lyfta diskussion om utsatthet bland män, säger hon.

Beslut från regeringen

Det är regeringen som gett i uppdrag till Uppsala universitet att starta en verksamhet med tillgång till nationell stödtelefon som riktar sig till män.

Stödlinjen handlar om att hjälpa män som utsätts för våld i nära relationer eller sexuella övergrepp.

– NCK konstaterar att behoven hos män som utsätts för våld av en partner är mycket lika behoven hos kvinnor i samma situation och redovisar att antalet män som vänder sig till den nationella stödtelefonen för våldsutsatta har ökat, framhåller regeringen i beslutet.

Uppmärksammats mer

Män som utsätts för våld i nära relationer har uppmärksammats mer under de senaste åren.

I forskning vittnar även många män att de blivit utsatta för psykiskt våld.

– Ett genomgående tema är att det kan vara svårt för män att identifiera sina upplevelser som våld och sig själva som våldsutsatta, förklarar Nationellt centrum för kvinnofrid.

Olika typer

Det finns olika typer av våld man kan bli utsatt för i nära relationer.

Det rör sig om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

– Psykiskt våld kan vara många olika saker. Det kan få svåra konsekvenser, förklarar Vårdguiden 1177.

– Du kanske oftare börjar göra som den andra personen vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd.

Foto: E. Sykes

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen