SVERIGE: Bakslag för alla som brukar handla på nätet

2023 05 23

Det står klart efter att EU-kommissionen lagt fram ett förslag på den mest ambitiösa och omfattande reformen av EU:s tullunion sedan den upprättades 1968.

Kommissionen vill ersätta traditionella deklarationer med en smartare datadriven strategi för importövervakning.

Tullprocessen ska även förenklas genom att inrätta en gemensam tulldatacentral, samt en ny EU-tullbyrå som kommer att ansvara för den nya tulldatacentralen.

– Med tiden kommer datacentralen att ersätta den befintliga it-infrastrukturen på tullområdet i medlemsstaterna och leda till att de kan spara upp till 2 miljarder euro per år i driftskostnader, framhåller EU-kommissionen.

30 miljarder varje år

Även företag kommer att tjäna på den nya reformen.

– Företag som uppfyller vissa kriterier och vars processer och leveranskedjor är ”helt transparenta” ska kunna slippa aktiva tullgranskningar helt och hållet, rapporterar Europaportalen.

Enligt EU-kommissionen beräknas företag kunna spara 30 miljarder kronor om året om förslaget blir verklighet.

Dyrare för köpare

Den nya reformen kommer dock innebära dyrare kostnader för konsumenter som handlar varor på nätet.

Detta eftersom tröskelvärdet i den befintliga lagstiftningen slopas.

Tröskelvärdet innebär att varor som värderas till mindre än 150 euro, motsvarande cirka 1 700 kronor, är tullbefriade.

"En försämring" 

Den svenska myndigheten Kommerskollegium varnar för att borttagandet av tröskelvärdet kan slå hårt mot svenska konsumenter.

– Förslaget innebär en försämring för personer som handlar på nätet från länder utanför EU eftersom tull kommer att debiteras då värdegränsen som finns i dag kommer att slopas,  säger Maria Johem, ämnesråd på Kommerskollegium, till Europaportalen.

EU-kommissionen  framhåller att bedragare utnyttjar tröskelvärdet i stor utsträckning.  Att ta bort tröskelvärdet kommer därför ”undanröja risken för bedrägerier”, enligt kommissionen.

Den nya reformen kommer även att ge ytterligare tullintäkter på omkring 1 miljard euro per år.

Foto: rupixen.com 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen