SVERIGE: Bakslag för alla som brukar handla på nätet

2023 05 23

Det kan bli dyrare att handla varor på nätet.

Det står klart efter att EU-kommissionen lagt fram ett förslag på den mest ambitiösa och omfattande reformen av EU:s tullunion sedan den upprättades 1968.

Kommissionen vill ersätta traditionella deklarationer med en smartare datadriven strategi för importövervakning.

Tullprocessen ska även förenklas genom att inrätta en gemensam tulldatacentral, samt en ny EU-tullbyrå som kommer att ansvara för den nya tulldatacentralen.

– Med tiden kommer datacentralen att ersätta den befintliga it-infrastrukturen på tullområdet i medlemsstaterna och leda till att de kan spara upp till 2 miljarder euro per år i driftskostnader, framhåller EU-kommissionen.

30 miljarder varje år

Även företag kommer att tjäna på den nya reformen.

– Företag som uppfyller vissa kriterier och vars processer och leveranskedjor är ”helt transparenta” ska kunna slippa aktiva tullgranskningar helt och hållet, rapporterar Europaportalen.

Enligt EU-kommissionen beräknas företag kunna spara 30 miljarder kronor om året om förslaget blir verklighet.

Dyrare för köpare

Den nya reformen kommer dock innebära dyrare kostnader för konsumenter som handlar varor på nätet.

Detta eftersom tröskelvärdet i den befintliga lagstiftningen slopas.

Tröskelvärdet innebär att varor som värderas till mindre än 150 euro, motsvarande cirka 1 700 kronor, är tullbefriade.

"En försämring"

Den svenska myndigheten Kommerskollegium varnar för att borttagandet av tröskelvärdet kan slå hårt mot svenska konsumenter.

– Förslaget innebär en försämring för personer som handlar på nätet från länder utanför EU eftersom tull kommer att debiteras då värdegränsen som finns i dag kommer att slopas, säger Maria Johem, ämnesråd på Kommerskollegium, till Europaportalen.

EU-kommissionen framhåller att bedragare utnyttjar tröskelvärdet i stor utsträckning. Att ta bort tröskelvärdet kommer därför ”undanröja risken för bedrägerier”, enligt kommissionen.

Den nya reformen kommer även att ge ytterligare tullintäkter på omkring 1 miljard euro per år.

Foto: rupixen.com

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen