27 augusti 2026

SVERIGE: Bakslag för alla som brukar handla på nätet

2023 05 23

Det kan bli dyrare att handla varor på nätet.

Det står klart efter att EU-kommissionen lagt fram ett förslag på den mest ambitiösa och omfattande reformen av EU:s tullunion sedan den upprättades 1968.

Kommissionen vill ersätta traditionella deklarationer med en smartare datadriven strategi för importövervakning.

Tullprocessen ska även förenklas genom att inrätta en gemensam tulldatacentral, samt en ny EU-tullbyrå som kommer att ansvara för den nya tulldatacentralen.

– Med tiden kommer datacentralen att ersätta den befintliga it-infrastrukturen på tullområdet i medlemsstaterna och leda till att de kan spara upp till 2 miljarder euro per år i driftskostnader, framhåller EU-kommissionen.

30 miljarder varje år

Även företag kommer att tjäna på den nya reformen.

– Företag som uppfyller vissa kriterier och vars processer och leveranskedjor är ”helt transparenta” ska kunna slippa aktiva tullgranskningar helt och hållet, rapporterar Europaportalen.

Enligt EU-kommissionen beräknas företag kunna spara 30 miljarder kronor om året om förslaget blir verklighet.

Dyrare för köpare

Den nya reformen kommer dock innebära dyrare kostnader för konsumenter som handlar varor på nätet.

Detta eftersom tröskelvärdet i den befintliga lagstiftningen slopas.

Tröskelvärdet innebär att varor som värderas till mindre än 150 euro, motsvarande cirka 1 700 kronor, är tullbefriade.

"En försämring

Den svenska myndigheten Kommerskollegium varnar för att borttagandet av tröskelvärdet kan slå hårt mot svenska konsumenter.

– Förslaget innebär en försämring för personer som handlar på nätet från länder utanför EU eftersom tull kommer att debiteras då värdegränsen som finns i dag kommer att slopas,  säger Maria Johem, ämnesråd på Kommerskollegium, till Europaportalen.

EU-kommissionen  framhåller att bedragare utnyttjar tröskelvärdet i stor utsträckning.  Att ta bort tröskelvärdet kommer därför ”undanröja risken för bedrägerier”, enligt kommissionen.

Den nya reformen kommer även att ge ytterligare tullintäkter på omkring 1 miljard euro per år.

Foto: rupixen.com 

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen