SVERIGE: Arbetsgivare agerar efter bekymmersam utveckling

2023 03 19

Allt fler anställda använder narkotika på arbetsplatsen.

Det råder en ökning av knark på svenska arbetsplatser.

Den vanligaste drogen är cannabis, men användningen av amfetamin och kokain har ökat de senaste åren.

Utveckling tycks spegla hur samhällets drogvanor ser ut i stort, rapporterar SR.

Nu väljer allt fler arbetsgivare att drogtesta sina anställda, och Karolinska universitetssjukhuset får nu in fyra gånger så många prover nu som 2010.

“Absolut livsfarligt”

Att allt fler prover visar positivt bekräftas på Karolinska, närmare bestämt “i genomsnitt vart tjugonde urinprov”, menar Anders Hallender, forskare och kemist på sjukhuset.

Det kan få stora konsekvenser exempelvis inom byggbranschen.

– Vi kan ju inte ha folk som i de bästa scenarierna går omkring och är berusade på arbetsplatsen, eller påverkade på ett eller annat sätt. Det är absolut livsfarligt, säger Peter Hellberg på fackförbundet Byggnads i väst.

Ökad acceptans

Anders Hallender menar att provtagningar ofta sker i samband med nyanställningar eller slumpmässig testning.

Han fastställer även att det bygger på fokus gällande säkerheten.

– Vi ser ju en allmän ökad acceptans för droger både nationellt och internationellt. Sen får vi se vad som händer i framtiden, men det finns inget som tyder på att det skulle minska, framhåller Hallender om utvecklingen.

Så många har använt

I en rapport från 2022 från EU fastställs att 83 miljoner människor, eller omkring 29 procent av befolkningen i EU i åldern 15–64 år, har använt narkotika någon gång i livet.

Omkring 22,2 procent av alla i den åldern har använt cannabis under det senaste året, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Ökat med 26 procent

Sedan 2010 beräknas andelen personer som använt narkotika under det senaste året stigit med 26 procent.

Den narkotika som används mest i världen är cannabis – cirka 209 miljoner människor använde drogen under 2020.

– Generellt finns dock stora variationer gällande vilken typ av narkotika som är vanligast i olika länder och många använder fler än en substans, förklarar FHM.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


Åkeri går i konkurs efter 66 år

2025 02 13

Åkeriet Ivan Sundgrens Åkeri går i konkurs.

Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Transportbranschen har precis som många andra lidit av höga kostnader och många åkerier har gått i graven.

På onsdagen kommer besked om att Ivan Sundgrens Åkeri - som har funnits i 66 år och med säte i Söderhamns kommun - går i konkurs.

Efter 66 år

Åkeriet bekräftar konkursen på sociala medier.

– Det är med sorg i hjärtat vi skriver detta sista inlägg eftersom vi själva beslutade att sätta oss i konkurs. Vi fick trots allt vara med i 66 år, framhåller Ivan Sundgrens Åkeri.

– Anledningen till konkursen är bristande lönsamhet på grund av alldeles för dåliga fraktpriser. Alla kostnader har ökat lavinartat det senaste åren och flertalet av våra kunder har tyvärr inte följt den prisökningen.

Priserna stigit

Åkeriet fortsätter.

– Alla som är insatta i flisbranschen vet hur mycket priserna på både chassier och påbyggnationer har gått upp. Och tyvärr så speglar inte prishöjningarna kvaliteten som tyvärr blivit mycket sämre de sista åren. 

– Vi vill rikta ett stort tack till alla er som jobbat hos oss under alla år och alla er som stöttat oss under vårt 66 åriga företagande. 

Utmaningarna inte borta

De ekonomiska utmaningarna hänger kvar på många sätt Riksbankens räntesänkningar till trots.

Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur där många branscher har svårt att få fart på saker.

På onsdagen kommer även besvärande siffror från USA - där inflationen fortfarande är ett stort problem.

Över förväntningarna

Konsumentprisindex steg med 0,5 procent under månaden, vilket innebär att den årliga inflationstakten uppgick till 3 procent, över Dow Jones estimat på 2,9.

Kärn-KPI, exklusive livsmedels- och energipriser, var också högre än prognostiserat, rapporterar CNBC.

Det innebär att amerikanerna lär få fortsätta vänta på nya räntesänkningar.

Inflationstakten på andra sidan Atlanten tycks ha fastnat kring 3 procent och ett av de största problemen är boendekostnaderna - som utgör en stor del i de höga inflationsmätningarna.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen


”Svaret kommer bli förödande” – Nato varnar Ryssland

2025 02 12

Nato kommer att svara om Ryssland attackerar en medlem av försvarsalliansen.

Och svaret kommer bli stenhårt.

Det betonar Natos generalsekreterare Mark Rutte.

– Om Putin attackerar Nato kommer svaret att bli förödande. Han kommer att förlora, säger Rutte på en pressträff i Bryssel.

– Han (Putin) vet om att han inte ens bör försöka sig på något sådant, tillägger Natochefen.

Kommer höja målet

USA:s president Donald Trump har krävt att varje Natomedlem ska lägga minst 5 procent av BNP på det inhemska försvaret.

Mark Rutte håller med om att siffran måste skruvas upp från den nuvarande målsättningen på 2 procent av BNP.

– Vi ser över om 2-procentsmålet måste justeras. Jag tror att vi kommer behöva landa på över 3 procent av BNP, säger generalsekreteraren.

– Nya utgiftsmål är nyckeln om Natos ska kunna verka i en allt farligare värld, fortsätter Rutte och tillägger att vissa allierade måste spendera "betydligt mer".

– Vi måste gå längre och öka farten. Det finns ingen tid att förlora.

Håller med Trump

Donald Trump har också krävt att europeiska länder ökar det militära och ekonomiska stödet till Ukraina, samtidigt som USA väntas dra tillbaka stora delar av sitt stöd. 

Mark Rutte delar presidentens uppfattning. På pressträffen säger Natochefen att ”finansieringen av Ukraina måste utjämnas”.

– Nato måste göra mer. Vi måste försörja Ukraina så länge som det behövs. Ju starkare Ukraina är på slagfältet, desto starkare kommer de att vara vid förhandlingsbordet.

Danmark varnar för storkrig

Ruttes pressträff äger rum efter att FE, danska försvarets underrättelsetjänst, varnat för att risken för ett nytt, storskaligt krig i Europa har ökat.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Läs mer här: “Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

Foto: Nato

Text: Redaktionen