SVERIGE: Arbetsgivare agerar efter bekymmersam utveckling

2023 03 19

Det råder en ökning av knark på svenska arbetsplatser.

Den vanligaste drogen är cannabis, men användningen av amfetamin och kokain har ökat de senaste åren.

Utveckling tycks spegla hur samhällets drogvanor ser ut i stort, rapporterar SR.

Nu väljer allt fler arbetsgivare att drogtesta sina anställda, och Karolinska universitetssjukhuset får nu in fyra gånger så många prover nu som 2010.

“Absolut livsfarligt”

Att allt fler prover visar positivt bekräftas på Karolinska, närmare bestämt “i genomsnitt vart tjugonde urinprov”, menar Anders Hallender, forskare och kemist på sjukhuset.

Det kan få stora konsekvenser exempelvis inom byggbranschen.

– Vi kan ju inte ha folk som i de bästa scenarierna går omkring och är berusade på arbetsplatsen, eller påverkade på ett eller annat sätt. Det är absolut livsfarligt, säger Peter Hellberg på fackförbundet Byggnads i väst.

Ökad acceptans

Anders Hallender menar att provtagningar ofta sker i samband med nyanställningar eller slumpmässig testning.

Han fastställer även att det bygger på fokus gällande säkerheten.

– Vi ser ju en allmän ökad acceptans för droger både nationellt och internationellt. Sen får vi se vad som händer i framtiden, men det finns inget som tyder på att det skulle minska, framhåller Hallender om utvecklingen.

Så många har använt

I en rapport från 2022 från EU fastställs att 83 miljoner människor, eller omkring 29 procent av befolkningen i EU i åldern 15–64 år, har använt narkotika någon gång i livet.

Omkring 22,2 procent av alla i den åldern har använt cannabis under det senaste året, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Ökat med 26 procent

Sedan 2010 beräknas andelen personer som använt narkotika under det senaste året stigit med 26 procent.

Den narkotika som används mest i världen är cannabis – cirka 209 miljoner människor använde drogen under 2020.

– Generellt finns dock stora variationer gällande vilken typ av narkotika som är vanligast i olika länder och många använder fler än en substans, förklarar FHM.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen