SVERIGE: Arbetsgivare agerar efter bekymmersam utveckling

2023 03 19

Det råder en ökning av knark på svenska arbetsplatser.

Den vanligaste drogen är cannabis, men användningen av amfetamin och kokain har ökat de senaste åren.

Utveckling tycks spegla hur samhällets drogvanor ser ut i stort, rapporterar SR.

Nu väljer allt fler arbetsgivare att drogtesta sina anställda, och Karolinska universitetssjukhuset får nu in fyra gånger så många prover nu som 2010.

“Absolut livsfarligt”

Att allt fler prover visar positivt bekräftas på Karolinska, närmare bestämt “i genomsnitt vart tjugonde urinprov”, menar Anders Hallender, forskare och kemist på sjukhuset.

Det kan få stora konsekvenser exempelvis inom byggbranschen.

– Vi kan ju inte ha folk som i de bästa scenarierna går omkring och är berusade på arbetsplatsen, eller påverkade på ett eller annat sätt. Det är absolut livsfarligt, säger Peter Hellberg på fackförbundet Byggnads i väst.

Ökad acceptans

Anders Hallender menar att provtagningar ofta sker i samband med nyanställningar eller slumpmässig testning.

Han fastställer även att det bygger på fokus gällande säkerheten.

– Vi ser ju en allmän ökad acceptans för droger både nationellt och internationellt. Sen får vi se vad som händer i framtiden, men det finns inget som tyder på att det skulle minska, framhåller Hallender om utvecklingen.

Så många har använt

I en rapport från 2022 från EU fastställs att 83 miljoner människor, eller omkring 29 procent av befolkningen i EU i åldern 15–64 år, har använt narkotika någon gång i livet.

Omkring 22,2 procent av alla i den åldern har använt cannabis under det senaste året, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Ökat med 26 procent

Sedan 2010 beräknas andelen personer som använt narkotika under det senaste året stigit med 26 procent.

Den narkotika som används mest i världen är cannabis – cirka 209 miljoner människor använde drogen under 2020.

– Generellt finns dock stora variationer gällande vilken typ av narkotika som är vanligast i olika länder och många använder fler än en substans, förklarar FHM.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Tidöregeringen – siffror skjuter i höjden

2026 07 28

Regerings- och Tidöpartierna har ett tufft opinionsläge inför riksdagsvalet i september.

Men nu kommer glädjebesked för regeringen som kan stärka partiernas valspurt.

Fortsätter öka

Ekonomi och arbetsmarknad är viktiga frågor för väljarna.

Nu kommer siffror som visar att arbetsmarknaden i Sverige är på väg åt rätt håll.

Antalet sysselsatta i Sverige fortsätter att öka, visar ny statistik från SCB.

I åldern 15 till 74 år ökade antalet sysselsatta med 27 000 personer i maj jämfört med motsvarande månad förra året.

Det innebär alltså att arbetslösheten minskar.

Under maj minskade arbetslösheten till 5,2 procent för personer mellan 20 och 65 år, visar statistiken.

Ökningen av antalet sysselsatta innebär att de under maj månad uppgick till 5 309 000 personer.

Många män och ännu fler kvinnor fick nytt jobb i maj.

– Sysselsättningen ökade med 15 000 kvinnor och 12 000 män, enligt SCB.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Viktig integrationsfråga

Integrationen är också en viktig fråga inför valet, och även där kan Tidöregeringen glädja sig åt de nya siffrorna.

– Utrikes födda står för den största delen av ökningen av antalet sysselsatta med en ökning av 12 000 kvinnor och 11 000 män jämfört med maj 2025, enligt SCB.

Sysselsättningsgraden för utrikes födda ligger på 70,4 procent och är en av de viktiga integrationsfrågor som ofta diskuteras inför valet.

Bland inrikes födda är sysselsättningsgraden högre och ligger på 84,1 procent.

Den totala sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen, låg på 80,4 procent i maj 2026. Det är en mycket liten ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande månad förra året.

Arbetslösheten var i maj månad 11,2 procent bland utrikes födda och 3,2 procent bland inrikes födda.

Såväl integrationen som sysselsättningen och ekonomin lär bli stridsfrågor när valspurten närmar sig.

I en riksdagsdebatt i juni varnade Magdalena Andersson (S) för en växande arbetslöshet bland ungdomar.

ANDRA LÄSER: Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt besked för SD

2026 07 28

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet. 

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

–  Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen