SVERIGE: Antalet indragna körkort minskar

2022 07 13

Fler personer i Sverige får behålla sina körkort.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen, som myndigheten publicerat på sin hemsida, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt de uppdaterade siffrorna har 20 procent färre fått ett indraget körkort under första halvan av 2022, jämfört med motsvarande siffra förra året.

Siffrorna vänder nedåt

Minskningen beror i huvudsak på att polisen omhändertagit färre körkort än förra året. De senaste åren har de omhändertagna körkorten ökat, men nu har siffrorna vänt nedåt, säger sektionschef Maria Lundberg Ohlsson på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

17 988 indragna körkort

Konkret visar Transportstyrelsens siffror att myndigheten beslöt att återkalla 17 988 körkort.

Första halvåret 2021 var det 22 476 personer i Sverige som tvingades klippa sitt körkort i två bitar.

I år är också första gången sedan 2017 som antalet indragna körkort minskar jämfört med året innan, enligt Transportstyrelsens statistik.

Gemensamma nämnaren

Det finns dock en gemensam nämnare i statistiken för indragna körkort både från 2021 och 2022.

Nämligen anledningen till varför folk blir av med sina kort från första början.

Vanligaste anledningen

Överlägsen etta på listan är fortkörning eller annan typ av “väsentlig överträdelse”, skriver myndigheten på sin hemsida.

Mer än hälften av de återkallade körkorten kommer från den kategorin, totalt 9 902 stycken.

Fler utandningsprov

Näst vanligast är ratt- eller drogfylleri. 

– Anledningen till att fler körkort återkallats på grund av rattfylleri det första halvåret i år beror sannolikt på att polisen åter börjat utföra rutinmässiga utandningsprov vid trafikkontroller, vilket inte gjordes under pandemin, säger Maria Lundberg Ohlsson till Transportstyrelsens hemsida.

Transportstyrelsen tar beslutet

Det är polisen som omhändertar körkortet, därefter tar Transportmyndigheten beslutet. 

Ofta blir kortet spärrat under en period för att lämnas tillbaka efter ett par månader, skrev SVT i vintras efter att antalet återkallade körkort i Jönköping steg med 30 procent på fem år.

Skälet är främst att polisen omhändertar fler körkort vid trafikkontroller, sade Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen till SVT.

Vanligaste anledningar till indragna körkort 2022:

Inom parentes anges hur många körkort som återkallats för respektive anledning.

  1. En väsentlig överträdelse, vanligen fortkörning (9902)
  2. Rattfylleri eller drograttfylleri (3200)
  3. Medicinska skäl (2855)
  4. Ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov (1677)
  5. Flera mindre överträdelse (856)
  6. Opålitlighet i nykterhetshänseende (521)
  7. Allmän brottslighet (67)
  8. Smitning (56)
  9. Hinder fanns för utfärdande av körkort (11)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: W. Kei

Text. Redaktionen


Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 20

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”. 

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen