10 juni 2026

SVERIGE: Allvarliga uppgifter om nödnumret 112

2023 06 20

SOS Alarm har genomfört en utredning som visar oroväckande resultat.

Under förra sommaren fanns det problem med nödnumret 112 och vid tillfällen kunde det ta flera minuter att överhuvudtaget komma fram.

Nu visar en utredning från SOS Alarm att telefonköerna haft “direkt påverkan” på människors liv.

Fem personer avled i samband med de problematiska svarstiderna, rapporterar Dagens Nyheter.

–  Det är otroligt sorgligt. Det är beklämmande att det blir på det viset, det känns så klart inte bra, säger SOS Alarms verksamhetschef Camilla Nylén.

– Jag välkomnar granskningar eftersom det gör att vi kan vidta förändringar som kan göra det bättre. 

Flera minuter

Utredningen pekar på att dödsfallen som telefonköerna kan ha påverkat direkt handlar om fyra hjärtstopp och en drunkning.

För de fem fallen låg svarstiden mellan 3 och 4 minuter.

“Kan inte säga”

SOS Alarm menar att de ser mycket allvarligt på situationen.

Samtidigt framhåller Nylén att det inte går att säkerställa till hundra procent att allting fungerar helt smärtfritt.

– Vi kan inte med trygghet säga att det inte finns en risk när en patient eller hjälpbehövande hamnar i en så lång väntetid på 112, säger hon till DN.

Inte i onödan

SOS Alarm understryker att man inte bör ringa 112 i onödan då det kan ställa till det ordentligt.

– Varje år tar SOS Alarm emot 1 miljon samtal som inte rör en nödsituation. Genom att minska antalet felaktiga samtal får vi mer tid att hjälpa människor i akut nöd.

Bara i nödsituationer

112 bör bara ringas när det rör sig om en nödsituation som är i behov av omedelbar hjälp.

Annars går det att ringa till nummer 114 14.

– 114 14 är polisens nummer för brott och händelser som inte pågår eller nyligen har inträffat. Detta nummer ska du ringa om du vill göra en anmälan av brott som inte pågår.

Numret går även att ringa för att ge tips och upplysningar till polisen.

Foto: Sarah B

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen