SVERIGE: Allvarliga rapporter – ambulanspersonal pistolhotas

2023 04 03

Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänsten ökar rejält.

Förra året gjordes 67 anmälningar till Arbetsmiljöverket, jämfört med 21 stycken för fem år sedan. Det rapporterar Sveriges Radio.

Slag, sparkar och pistolhot

Och det är allvarliga incidenter som anmälts.

Våld som slag och sparkar mot sjukvårdare och att personalen fysiskt hindras från att lämna en plats är några exempel.

Det har också skett direkta mordhot – även med pistol.

– Vi har ganska många incidenter i utlarmningen som inte ska vara ett farligt jobb att åka på, men som blir farligt för oss, säger ambulanssjuksköterskan Fredrik Segerblad till SR.

"Kall och nollställd"

Fredrik Segerblad beskriver att man blir “kall och nollställd” och att den stora emotionella reaktionen ofta kommer efteråt.

Samtidigt har han också blivit luttrad på grund av att hotfulla situationerna är så återkommande.

Någonting som i allra högsta grad också påverkar möjligheterna till vård.

– Vid händelser där jag märkt att jag av slumpen hamnat på en osäker plats försöker vi, om det är möjligt, få in patienten i bilen så snabbt som möjligt och ta oss till en annan punkt för vård, säger Fredrik Segerblad.

Relativt ny lag

I Sverige finns en relativt ny lag om så kallat blåljussabotage. Brottsrubriceringen trädde i kraft 1 januari 2020 och inkluderar angrepp eller störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten.

– Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år, framhåller Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Vill skärpa straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har nyligen flaggat för att skärpa straffen för blåljussabotage ytterligare.

– Straffen för våld och hot mot tjänsteman ska skärpas och brottet missfirmelse mot tjänsteman återinföras. Straffet för blåljussabotage ska ses över och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av brott ska stärkas, framhöll ministern i ett skriftligt svar på en fråga om arbetsmiljön för, i det här fallet, poliser.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen