SVERIGE: Allvarliga rapporter – ambulanspersonal pistolhotas

2023 04 03

Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänsten ökar rejält.

Förra året gjordes 67 anmälningar till Arbetsmiljöverket, jämfört med 21 stycken för fem år sedan. Det rapporterar Sveriges Radio.

Slag, sparkar och pistolhot

Och det är allvarliga incidenter som anmälts.

Våld som slag och sparkar mot sjukvårdare och att personalen fysiskt hindras från att lämna en plats är några exempel.

Det har också skett direkta mordhot – även med pistol.

– Vi har ganska många incidenter i utlarmningen som inte ska vara ett farligt jobb att åka på, men som blir farligt för oss, säger ambulanssjuksköterskan Fredrik Segerblad till SR.

"Kall och nollställd"

Fredrik Segerblad beskriver att man blir “kall och nollställd” och att den stora emotionella reaktionen ofta kommer efteråt.

Samtidigt har han också blivit luttrad på grund av att hotfulla situationerna är så återkommande.

Någonting som i allra högsta grad också påverkar möjligheterna till vård.

– Vid händelser där jag märkt att jag av slumpen hamnat på en osäker plats försöker vi, om det är möjligt, få in patienten i bilen så snabbt som möjligt och ta oss till en annan punkt för vård, säger Fredrik Segerblad.

Relativt ny lag

I Sverige finns en relativt ny lag om så kallat blåljussabotage. Brottsrubriceringen trädde i kraft 1 januari 2020 och inkluderar angrepp eller störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten.

– Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år, framhåller Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Vill skärpa straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har nyligen flaggat för att skärpa straffen för blåljussabotage ytterligare.

– Straffen för våld och hot mot tjänsteman ska skärpas och brottet missfirmelse mot tjänsteman återinföras. Straffet för blåljussabotage ska ses över och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av brott ska stärkas, framhöll ministern i ett skriftligt svar på en fråga om arbetsmiljön för, i det här fallet, poliser.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen

19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt. 

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar 

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen