SVERIGE: Allvarliga rapporter – ambulanspersonal pistolhotas

2023 04 03

Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänsten ökar rejält.

Förra året gjordes 67 anmälningar till Arbetsmiljöverket, jämfört med 21 stycken för fem år sedan. Det rapporterar Sveriges Radio.

Slag, sparkar och pistolhot

Och det är allvarliga incidenter som anmälts.

Våld som slag och sparkar mot sjukvårdare och att personalen fysiskt hindras från att lämna en plats är några exempel.

Det har också skett direkta mordhot – även med pistol.

– Vi har ganska många incidenter i utlarmningen som inte ska vara ett farligt jobb att åka på, men som blir farligt för oss, säger ambulanssjuksköterskan Fredrik Segerblad till SR.

"Kall och nollställd"

Fredrik Segerblad beskriver att man blir “kall och nollställd” och att den stora emotionella reaktionen ofta kommer efteråt.

Samtidigt har han också blivit luttrad på grund av att hotfulla situationerna är så återkommande.

Någonting som i allra högsta grad också påverkar möjligheterna till vård.

– Vid händelser där jag märkt att jag av slumpen hamnat på en osäker plats försöker vi, om det är möjligt, få in patienten i bilen så snabbt som möjligt och ta oss till en annan punkt för vård, säger Fredrik Segerblad.

Relativt ny lag

I Sverige finns en relativt ny lag om så kallat blåljussabotage. Brottsrubriceringen trädde i kraft 1 januari 2020 och inkluderar angrepp eller störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten.

– Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år, framhåller Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Vill skärpa straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har nyligen flaggat för att skärpa straffen för blåljussabotage ytterligare.

– Straffen för våld och hot mot tjänsteman ska skärpas och brottet missfirmelse mot tjänsteman återinföras. Straffet för blåljussabotage ska ses över och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av brott ska stärkas, framhöll ministern i ett skriftligt svar på en fråga om arbetsmiljön för, i det här fallet, poliser.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen