SVERIGE: Allvarliga rapporter – ambulanspersonal pistolhotas

2023 04 03

Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänsten ökar rejält.

Förra året gjordes 67 anmälningar till Arbetsmiljöverket, jämfört med 21 stycken för fem år sedan. Det rapporterar Sveriges Radio.

Slag, sparkar och pistolhot

Och det är allvarliga incidenter som anmälts.

Våld som slag och sparkar mot sjukvårdare och att personalen fysiskt hindras från att lämna en plats är några exempel.

Det har också skett direkta mordhot – även med pistol.

– Vi har ganska många incidenter i utlarmningen som inte ska vara ett farligt jobb att åka på, men som blir farligt för oss, säger ambulanssjuksköterskan Fredrik Segerblad till SR.

"Kall och nollställd"

Fredrik Segerblad beskriver att man blir “kall och nollställd” och att den stora emotionella reaktionen ofta kommer efteråt.

Samtidigt har han också blivit luttrad på grund av att hotfulla situationerna är så återkommande.

Någonting som i allra högsta grad också påverkar möjligheterna till vård.

– Vid händelser där jag märkt att jag av slumpen hamnat på en osäker plats försöker vi, om det är möjligt, få in patienten i bilen så snabbt som möjligt och ta oss till en annan punkt för vård, säger Fredrik Segerblad.

Relativt ny lag

I Sverige finns en relativt ny lag om så kallat blåljussabotage. Brottsrubriceringen trädde i kraft 1 januari 2020 och inkluderar angrepp eller störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten.

– Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år, framhåller Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Vill skärpa straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har nyligen flaggat för att skärpa straffen för blåljussabotage ytterligare.

– Straffen för våld och hot mot tjänsteman ska skärpas och brottet missfirmelse mot tjänsteman återinföras. Straffet för blåljussabotage ska ses över och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av brott ska stärkas, framhöll ministern i ett skriftligt svar på en fråga om arbetsmiljön för, i det här fallet, poliser.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen


JUST NU: Lidlbutik utryms

2025 10 06

En Lidlbutik i Örebro utryms.

Detta efter att polis och räddningstjänst larmats om en brand i butiken.

Branden är numera släckt. Det finns inga uppgifter om personskador. 

Misstänker mordbrand

Efter incidenten utreder polisen en misstänkt mordbrand i butiken, som är belägen i stadsdelen Rynninge.

Branden bröt ut vid 18-tiden och orsakade kraftig rökutveckling. 

– Kunder är evakuerade. Initiala uppgifter gör gällande att inga personskador har uppstått, framhåller polisen i ett uttalande.

Utredning pågår

Polispatruller är kvar på platsen och genomför utredningsåtgärder. Bland annat pratar patrullerna med kunder och personal för att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt.

Ytterligare utredningsåtgärder kommer att vidtas.

– Platsen är avspärrad och tekniker kommer undersöka brandplatsen, framhåller polisen.

En förundersökning om mordbrand alternativt grov mordbrand har inletts.  

Riskerar högt straff

Den som döms för grovmordbrand riskerar fängelse i högst 18 år. Minimistraffet är sex år i fängelse.

Straffet för mordbrand är fängelse i minst två år. Maxstraffet är fängelse i åtta år.

LÄS MER: Polisen nedringd över hela landet

Jättebråk i Göteborg

På måndagen har polisen också larmats om ett storbråk i Göteborg.

Ett 20-tal personer ska har rykt ihop med varandra.

Enligt polisen handlar det om en familjediskussion som urartat.

– Det är ett internbråk inom en familj, sen har det tillkommit fler folk till platsen och därav har vi varit många patruller på plats. Vi reder i det nu men har också genomfört trygghetsskapande arbete, säger Christian Brattgård, presstalesperson på polisregion Väst, till Expressen.

Det är oklart om något brott har begåtts.

LÄS OCKSÅ: Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige 

Foto: Lidl

Text: Redaktionen


Sverige riskerar jättesmäll: ”290 miljarder kronor”

2025 10 06

Sverige ser ut att missa EU:s klimatmål 2030.

En minskad reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel har lett till ökade utsläpp från transportsektorn.

Bland annat väntas Sverige missa det så kallade ESR-målet (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsförordning) med hela 4,3 miljoner ton växthusgaser, rapporterar SVT.

Ett misslyckande som kan bli en dyr historia.

Enligt en uträkning från Irlands klimatpolitiska råd kan länder som missar målet tvingas betala mellan 90 och 290 miljarder kronor.

– Det handlar om kostnader för utsläppskrediter som man skulle tvingas köpa av de länder som överträffar sina mål, rapporterar SR Ekot.

Medger: Kan bli dyrt

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) medger att det kan bli dyrt för Sverige om EU:s klimatmål inte uppfylls.

– Men det är inte straffavgifter som oroar oss, det är global uppvärmning. Sverige ska ta sitt ansvar och bidra till Parisavtalet, säger hon till radion.

LÄS MER: Trumpmynt lanseras – se bilderna här

Här är klimatmålen  

Exempel på EU:s klimatmål:

- Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

- Den slutliga energianvändningen ska minska med minst 11,7 procent jämfört med prognoserna för 2030.

- Utbyggnaden av förnybar energi ska påskyndas för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 42,5 procent men helst 45 procent till 2030.

Sverige har å sin sida tre nationella etappmål:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det långsiktiga målet är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast 2045. Därefter ska Sverige ha negativa utsläpp.

– Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas, framhåller Naturvårdsverket.

LÄS OCKSÅ: Svensk fotbollsklubb begärs i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen