SVERIGE: Allvarlig kritik mot SVT

2022 08 02

Den 28 juli sände Sveriges Television ett inslag från kriget i Ukraina.

Inslaget sändes i Rapport och handlade om staden Cherson som ockuperas av ryska trupper.

I inslaget förekom flera personer som svurit trohetsed till Ryssland och blivit ryska medborgare.

En kvinna grät av lycka, den ryska nationalsången ekade när människorna svor trohetseden och en bild på diktatorn Vladimir Putin syntes i bakgrunden.

Senare i inslaget beskrevs en rysk raketattack mot Kyiv som ”ett svar” på  Ukrainas beskjutning av viktiga broar i ockuperade områden.

Skarp kritik

Inslaget stötte snabbt på hård kritik.

Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall krävde svar från SVT:

– Ingenstans förklarades var bilderna kom ifrån. Vem har fått tillgång till den ockuperade staden för att göra detta reportage? Varför beskrevs att rysk raketbeskjutning riktats mot Kiev som ”ett svar” på Ukrainas försök att genom artillerield mot broar skära av fienden i staden från att få förstärkning?

Alex Voronov, politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren, twittrade:

– Många frågor. Har SVT en korre i Cherson?! Borde framgå i så fall. Om det är bilder från rysk tv bör även det framgå. SVT *måste* ha med kontext, som att många i Cherson tvingas ta emot ryska pass, ex. företagare för att få behålla sin verksamhet.

Jacob Sidenvall antydde att inslaget kan ha varit rysk propaganda.

– Rysslands meningslösa dödande i Ukraina pågår för fullt samtidigt som regimen gör allt den kan för att minska motståndskraften i Ukraina. Men man försöker också påverka stödet från EU-länder till Ukraina, just genom att skicka ut denna typ av fridfulla reportage från ockuperande områden. Om SVT köpt in sådan rysk propaganda är det en stor skandal och något som hjälper Ryssland närmare sitt mål, att människor i Sverige skall sluta stödja Ukraina, framhöll han i SMP.

SVT svarar

Nu svarar SVT på kritiken.

I ett uttalande försäkrar SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg, och Judit Ek, nyhetschef på SVT Nyheter, att inslaget inte var rysk propaganda.

­– Materialet till inslaget kom från nyhetsbyrån Reuters. Det var inspelat av deras team på plats, som enligt Reuters kunde filma vad de ville och inte var övervakade av rysk militär, uppger SVT.

Tv-kanalen medger att de borde varit tydligare med att ange källan och förklara kontexten.

– Eftersom materialet väcker frågor borde vi tydligt ha angett källan, framhåller SVT och tillägger:

–  Vårt inslag den 28 juli gav inte en tillräcklig bild av sammanhanget. Det sades till exempel inte något om hur många av invånarna i Cherson som valt att bli ryska medborgare, vad de har för skäl till det, eller tillräckligt mycket om den ryska strategin bakom utdelningen av pass. Vi borde här ha gett tittarna mer kontext.

"Välkommet erkännande"

Alexander Voronov välkomnar tv-kanalens svar.

– Välkommet erkännande av fel från SVT, skriver han på Twitter.

Text: Redaktionen

JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 

JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen