SVERIGE: Allvarlig kritik mot SVT

2022 08 02

Den 28 juli sände Sveriges Television ett inslag från kriget i Ukraina.

Inslaget sändes i Rapport och handlade om staden Cherson som ockuperas av ryska trupper.

I inslaget förekom flera personer som svurit trohetsed till Ryssland och blivit ryska medborgare.

En kvinna grät av lycka, den ryska nationalsången ekade när människorna svor trohetseden och en bild på diktatorn Vladimir Putin syntes i bakgrunden.

Senare i inslaget beskrevs en rysk raketattack mot Kyiv som ”ett svar” på Ukrainas beskjutning av viktiga broar i ockuperade områden.

Skarp kritik

Inslaget stötte snabbt på hård kritik.

Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall krävde svar från SVT:

– Ingenstans förklarades var bilderna kom ifrån. Vem har fått tillgång till den ockuperade staden för att göra detta reportage? Varför beskrevs att rysk raketbeskjutning riktats mot Kiev som ”ett svar” på Ukrainas försök att genom artillerield mot broar skära av fienden i staden från att få förstärkning?

Alex Voronov, politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren, twittrade:

– Många frågor. Har SVT en korre i Cherson?! Borde framgå i så fall. Om det är bilder från rysk tv bör även det framgå. SVT *måste* ha med kontext, som att många i Cherson tvingas ta emot ryska pass, ex. företagare för att få behålla sin verksamhet.

Jacob Sidenvall antydde att inslaget kan ha varit rysk propaganda.

– Rysslands meningslösa dödande i Ukraina pågår för fullt samtidigt som regimen gör allt den kan för att minska motståndskraften i Ukraina. Men man försöker också påverka stödet från EU-länder till Ukraina, just genom att skicka ut denna typ av fridfulla reportage från ockuperande områden. Om SVT köpt in sådan rysk propaganda är det en stor skandal och något som hjälper Ryssland närmare sitt mål, att människor i Sverige skall sluta stödja Ukraina, framhöll han i SMP.

SVT svarar

Nu svarar SVT på kritiken.

I ett uttalande försäkrar SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg, och Judit Ek, nyhetschef på SVT Nyheter, att inslaget inte var rysk propaganda.

– Materialet till inslaget kom från nyhetsbyrån Reuters. Det var inspelat av deras team på plats, som enligt Reuters kunde filma vad de ville och inte var övervakade av rysk militär, uppger SVT.

Tv-kanalen medger att de borde varit tydligare med att ange källan och förklara kontexten.

– Eftersom materialet väcker frågor borde vi tydligt ha angett källan, framhåller SVT och tillägger:

– Vårt inslag den 28 juli gav inte en tillräcklig bild av sammanhanget. Det sades till exempel inte något om hur många av invånarna i Cherson som valt att bli ryska medborgare, vad de har för skäl till det, eller tillräckligt mycket om den ryska strategin bakom utdelningen av pass. Vi borde här ha gett tittarna mer kontext.

"Välkommet erkännande"

Alexander Voronov välkomnar tv-kanalens svar.

– Välkommet erkännande av fel från SVT, skriver han på Twitter.

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen